• Inte dubbel längreBron har haft tre bågar sedan 2002.
• Rekord i ett årBetongbågen var längst i världen 1934.
• Betong blev grusVägsalt bröt ner betongen på 1990-talet.
• Tunnelbana sedan 1952Gröna linjen går på norra bågen.

Hur lång är Tranebergsbron?

Svaret beror på vad som mäts: Nationalencyklopedin anger 450 meter för bron över vattnet och 580 meter inklusive vägdelen på Alviksidan. Teknisk Tidskrift skrev 1934 att bron över sundet var 460 meter.

Bredden anges till 27 meter i många källor. Det gäller de två ursprungliga bågarna från 1934. Med den tredje bågen är bron i dag omkring 45 meter bred enligt Nationalencyklopedin.

Högsta punkten ligger 32 meter över vattnet. Den segelfria höjden anges till 25,2 meter i svenska Wikipedia och till omkring 26 meter i Nationalencyklopedin och i en artikel om bron från 1935.

Fyra broar över Tranebergssundet

Gustav III beslutade 1787 om en bro över sundet som en del av den nya vägen till Drottningholm. Den första bron var en flottbro och den ersattes kring 1850 av en pontonbro.

Åren 1911-1914 byggdes en öppningsbar pontonbro konstruerad av Wolmar Fellenius och Otto Linton. Den var drygt 227 meter mellan landfästena och hade ett svängspann på 37 meter, så att båtar kunde passera. Bron var bara drygt sex meter bred men bar spårvagnar mot Bromma. Den låg kvar tills högbron stod klar.

Bygget 1932-1934

Stadsfullmäktige beslutade den 23 februari 1931 att bygga en ny högbro för 4,8 miljoner kronor. Hamnstyrelsen var byggherre och bron byggdes 1932-1934 omkring hundra meter norr om pontonbron. Den blev Stockholms första högbro.

Bron byggdes som två helt skilda bågar i armerad betong. Den södra bar gatutrafiken och den norra spårvägen mot förorterna. Omkring 6 000 personer såg invigningen. I september 1934 flyttades spårvagnstrafiken över till den nya bron.

Så bär en betongbåge

En båge leder lasten från brobanan ner till landfästena som tryckkraft. Betong tål tryck mycket bra men drag dåligt. Därför passar bågformen materialet. Brobanan vilar på smala pelare som står på bågen och för ner tyngden.

På 1930-talet var en lång betongbåge ett stort ingenjörsarbete. Bågen gjuts mot en form som måste bära den våta betongen tills den härdat och ju längre spann desto större och dyrare blir formen.

Gatubanan var 19 meter bred enligt en artikel i Svenska Lokaltrafikföreningens tidskrift 1935. Teknisk Tidskrift angav 21,5 meter för hela gatutrafikleden, troligen med gångbanor. Förortsbanan fortsatte på en viadukt över Brommavägen med fyra spann på knappt tolv meter.

Världens längsta betongbåge

Med 181 meters spännvidd hade Tranebergsbron världens längsta betongspann när den invigdes, enligt Stockholms stadsmuseum. Rekordet höll ungefär ett år enligt brodatabasen Structurae.

Plougastelbron i Frankrike från 1930 brukar anges med 186-188 meter, men det är mätt mellan axlarna. Den fria spännvidden är 173 meter. Sverige tog senare själv tillbaka rekordet med Sandöbron över Ångermanälven, som fick en båge på 264 meter 1943.

Påståenden om att Tranebergsbron var världens längsta bågbro stämmer inte. Rekordet gällde bågens spännvidd, inte hela brons längd.

Betongskadorna och ombyggnaden

Trafiken och korrosion från vägsalt bröt ner betongen. På 1990-talet infördes restriktioner och 1997 förbjöds tunga lastbilar och bussar på bron. En riksdagsmotion samma år beskrev betong som var vittrad till grus och angav att omkring 75 000 fordon och 650 tunnelbanetåg passerade varje dygn.

Vägsalt innehåller klorider som tränger in i betongen och får armeringen att rosta. Rosten tar större plats än stålet och spräcker betongen inifrån. En annan motion beskrev att halva betonglagret var pulver och att tunnelbanetågen bara fick köra långsamt och i en riktning i taget.

1. 1999Ombyggnaden börjar med Vägverket och SL som byggherrar i samarbete med Stockholms stad.
2. 2002En ny tredje båge söder om de gamla invigs. Den är en förtillverkad stålbåge klädd med betong.
3. 2002-2005De gamla bågarna får nya körbaneplattor, kantbalkar och pelare. Bara själva betongbågarna behålls.
4. 31 augusti 2005Kronprinsessan Victoria återinviger bron, på dagen 71 år efter den första invigningen.

Ombyggnaden kostade omkring 800 miljoner kronor. När motionen skrevs 1997 var renoveringen beräknad till omkring 520 miljoner kronor.

Tranebergsbron i dag

Drottningholmsvägen, länsväg 275, går över bron. Tunnelbanan har använt bron sedan den 26 oktober 1952, då linjen till Vällingby öppnade på de tidigare spårvagnsspåren. Vid en mätning i maj-juni 2018 cyklade 9 340 personer per dygn över bron.

Före tunnelbanan gick Ängbybanan över bron från 1944 med spårvagnar från Tegelbacken via Fridhemsplan till Islandstorget. När tunnelbanan tog över spåren 1952 fick den strömskena i stället för kontaktledning.

Vid västra brofästet står en minnessten i röd granit med en bronstavla från 1934 och en text om ombyggnaden med kronprinsessan Victorias namnteckning. Vi har inte hittat några uppgifter om större renoveringar 2025-2026.

Bron har också inspirerat arkitekter. Kontoret Visiondivision föreslog 2013-2014 en promenad och en biograf i utrymmet under bågarna, men förslaget byggdes aldrig.