• Hette varuinformationsbladDet äldre svenska namnet används fortfarande ibland.
• Ingen fast giltighetstidBladet gäller så länge innehållet är aktuellt och följer reglerna.
• Gäller inte varorSkivor, rör och fönster har inget SDB. Där gäller andra informationskrav.
• Inga tomma avsnittVarje avsnitt ska fyllas i eller förklara varför uppgift saknas.

Vad är ett säkerhetsdatablad?

Ett säkerhetsdatablad, förkortat SDB, är ett dokument som följer med kemiska produkter som färg, lim, fogmassa, cement, rengöringsmedel och lösningsmedel. Det beskriver produktens farliga egenskaper och hur den hanteras, lagras, transporteras och tas om hand utan att skada människor eller miljö. På engelska heter det safety data sheet, SDS.

Enligt reglerna ska säkerhetsdatabladet göra det möjligt för användaren att skydda hälsan och säkerheten på arbetsplatsen och miljön. Arbetsgivaren ska kunna avgöra om det finns farliga kemiska ämnen på arbetsplatsen och bedöma riskerna.

Grunden finns i artikel 31 och bilaga II i EU:s kemikalieförordning Reach (EG) nr 1907/2006. Bilaga II byttes ut genom kommissionens förordning (EU) 2020/878, som styr hur dagens säkerhetsdatablad ska se ut. Ett äldre svenskt namn är varuinformationsblad.

När krävs ett säkerhetsdatablad?

Leverantören ska alltid lämna ett säkerhetsdatablad för ämnen och blandningar som är klassificerade som farliga enligt CLP-förordningen. Samma krav gäller ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT) eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB). Det gäller också ämnen som står på kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen.

För blandningar som inte är klassificerade som farliga ska säkerhetsdatablad lämnas på begäran om de innehåller vissa ämnen över bestämda halter. Gränsen är 1 viktprocent för hälso- eller miljöfarliga ämnen och 0,1 viktprocent för bland annat ämnen på kandidatförteckningen, cancerframkallande ämnen i kategori 2 och reproduktionstoxiska ämnen.

Varor omfattas inte. En gipsskiva, ett rör eller ett fönster har inget säkerhetsdatablad. Innehåller en vara ett ämne från kandidatförteckningen i halter över 0,1 viktprocent har leverantören i stället en informationsplikt enligt artikel 33 i Reach. Den uppgiften hittar du ofta i byggvarudeklarationen.

Vem ska ta fram det och hur ska det lämnas?

Den som levererar produkten ansvarar för säkerhetsdatabladet. Det kan vara tillverkaren, importören, en nedströmsanvändare eller en distributör. Bladet ska utarbetas av en kompetent person som har lämplig utbildning.

• Språk. Det officiella språket i landet där produkten släpps ut, i Sverige svenska.
• Tidpunkt. Senast när produkten levereras första gången.
• Format. På papper eller elektroniskt. Det finns inget krav på papper.
• Kostnad. Säkerhetsdatabladet ska lämnas kostnadsfritt.
• Datum. Datum för när bladet sammanställdes ska stå på första sidan. Vid en ny version anges datum för omarbetningen och vilken version som ersätts.

Språket i bladet ska vara enkelt, tydligt och exakt utan jargong och förkortningar. Formuleringar som ofarligt eller påverkar inte hälsan är förbjudna eftersom de kan vilseleda om produktens faror.

De 16 avsnitten

Alla säkerhetsdatablad har samma 16 avsnitt i samma ordning. Rubrikerna är bestämda i bilaga II till Reach. Ett avsnitt får inte lämnas tomt.

Så läser du ett säkerhetsdatablad

För den som ska använda produkten på bygget är fyra avsnitt viktigast, enligt Prevent som är arbetsmarknadens parters organisation för arbetsmiljö.

1. Avsnitt 2: Vad är farligt? Faropiktogram och faroangivelser visar om produkten till exempel är frätande, allergiframkallande eller brandfarlig.
2. Avsnitt 8: Hur skyddar du dig? Här står vilken typ av handskar, andningsskydd och ögonskydd som behövs och vilket hygieniskt gränsvärde som gäller.
3. Avsnitt 7: Hur hanterar och förvarar du produkten? Ventilation, temperatur och vad produkten inte får förvaras tillsammans med.
4. Avsnitt 4: Vad gör du om något händer? Första hjälpen vid stänk i ögonen, på huden eller vid inandning.

Inköpare och miljösamordnare bör också läsa avsnitt 3 och 13. Avsnitt 3 visar vilka farliga ämnen som ingår och i vilken halt. Avsnitt 13 visar om resterna är farligt avfall.

Nytt sedan 2023 och CLP-ändringarna

Förordning (EU) 2020/878 började tillämpas den 1 januari 2021 och säkerhetsdatablad i det gamla formatet fick lämnas till och med den 31 december 2022. Sedan dess ska alla blad följa de nya kraven.

• Nanoformer. Bladet ska ange om ämnet förekommer som nanoform och i så fall partikelegenskaper.
• Hormonstörande egenskaper. Ska anges i avsnitt 2.3, 11.2.1 och 12.6.
• UFI-kod. Om en blandning har en unik formuleringsidentifierare och den lämnas i säkerhetsdatabladet ska den stå i avsnitt 1.
• Koncentrationsgränser. Specifika koncentrationsgränser, M-faktorer och uppskattad akut toxicitet ska anges i avsnitt 3 när de finns.

UFI-koden är en kod på 16 tecken som kopplar produkten till anmälan till Giftinformationscentralen. Kemikalieinspektionen ändrade sin tolkning våren 2025. Nu ska alla farliga blandningar på marknaden vara märkta med UFI, även de som släpptes ut före 2025.

CLP-förordningen har också reviderats genom förordning (EU) 2024/2865. Från den 1 juli 2026 ska bland annat leverantören inom EU framgå av etiketten. Nya faroklasser för hormonstörande ämnen och ämnen som är persistenta och rörliga påverkar avsnitt 2 och 3 i säkerhetsdatabladet. Reglerna om etiketternas format sköts upp till den 1 januari 2028 genom förordning (EU) 2025/2439.

Uppdatering och hur länge ett SDB gäller

Det finns ingen fast giltighetstid för ett säkerhetsdatablad i Reach. Bladet gäller så länge innehållet är aktuellt och följer reglerna i bilaga II.

Leverantören ska uppdatera bladet utan dröjsmål när det kommer ny information om faror eller skyddsåtgärder, när ett tillstånd beviljats eller nekats eller när en begränsning införts. Den nya versionen ska skickas till alla som fått produkten under de senaste 12 månaderna. Ändringarna ska framgå i avsnitt 16.

Ibland hör man att ett säkerhetsdatablad inte får vara äldre än tre år. Det kravet finns inte i lagen. Ett gammalt blad kan ändå vara inaktuellt om klassificeringen ändrats. Blad som inte följer formatet från 2020/878 är inte längre giltiga.

Arbetsgivarens skyldigheter 2026

En arbetsgivare som hanterar kemiska produkter ska göra säkerhetsdatabladen tillgängliga för de anställda. Det följer av artikel 35 i Reach. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön gäller sedan den 1 januari 2025 och innehåller reglerna om kemiska riskkällor.

• Förteckning. Arbetsgivaren ska förteckna de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten.
• Riskbedömning. Bedömningen ska bygga på bland annat informationen i säkerhetsdatabladet och dokumenteras skriftligt.
• Tillgänglighet. De anställda som hanterar produkten ska veta var säkerhetsdatabladet finns.
• Exponeringsscenarier. Har bladet bilagor med exponeringsscenarier ska användaren kontrollera att villkoren följs.

Ett utökat säkerhetsdatablad har exponeringsscenarier som bilaga. Det gäller ämnen som kräver en kemikaliesäkerhetsrapport och beskriver under vilka förhållanden produkten kan användas säkert.

SDB, BVD, EPD och prestandadeklaration

I byggbranschen finns flera dokument som lätt blandas ihop. De har olika syften och kompletterar varandra.

Byggvarudeklarationen i formatet BVD4 och eBVD har fält för om det finns ett säkerhetsdatablad och en länk till det. För kemiska produkter är SDB en del av underlaget till byggvarudeklarationen.

Hur bedömningssystemen använder SDB

Byggvarubedömningen kontrollerar också att uppgifterna i säkerhetsdatabladet stämmer med byggvarudeklarationen. BASTA, som ägs av IVL och Byggföretagen, bygger på leverantörens egen bedömning av produkten mot kriterierna.

Vanliga brister och straff

EU:s tillsynsforum för kemikalier granskade under 2023 drygt 2 500 säkerhetsdatablad i 28 länder i projektet REF-11. Var tredje uppfyllde inte lagkraven.

Vanliga fel gällde UFI-koden i avsnitt 1, klassificeringen i avsnitt 2, saknade koncentrationsgränser i avsnitt 3 och fel om skyddsutrustning och gränsvärden i avsnitt 8. Däremot nådde bladen i 96 procent av fallen rätt mottagare i leverantörskedjan.

Sedan den 1 januari 2026 är det ett brott enligt 29 kapitlet 6 § miljöbalken att inte förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad enligt kraven i artikel 31. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, enligt lagändringen SFS 2025:1315.