Kunskapsbank om byggprodukter
Vad är en materialflödesanalys (MFA)?
Så kartläggs hur material flödar in i, lagras i och lämnar samhället, med siffror för Sverige och byggsektorn.

Kort svar: En materialflödesanalys (MFA) kartlägger hur material flödar in i, lagras i och lämnar ett avgränsat system under en bestämd tid. Systemet kan vara en fabrik, en stad, byggsektorn eller ett helt land.
Metoden bygger på massbalans: allt som går in i systemet går antingen ut igen eller blir kvar som lager. I byggsektorn används MFA för att se hur mycket material som byggs in, hur mycket som blir avfall och hur stor del som kan återvinnas.
22,8 ton
Inhemsk materialkonsumtion per person i Sverige 2024 enligt SCB.
13,6 miljoner ton
Primärt bygg- och rivningsavfall i Sverige 2022 enligt Boverket.
55 procent
Återvinningsgrad för icke-farligt bygg- och rivningsavfall 2022. EU:s mål för 2020 var 70 procent.
6 avfallsslag
Ska sorteras ut på byggarbetsplatsen enligt avfallsförordningen.
Innehåll
- Vad är en materialflödesanalys?
- Vilka är byggstenarna i en MFA?
- Hur gör man en materialflödesanalys?
- Hur stora är Sveriges materialflöden?
- Hur ser materialflödena ut i byggsektorn?
- Vilka regler styr flödena på byggarbetsplatsen?
- Hur ser en materialflödesanalys av en rivning ut?
- Hur hänger MFA ihop med BVD, EPD och LCA?
- Är materialflödesanalys samma sak som i logistik?
- Vanliga frågor

Vad är en materialflödesanalys?
Materialflödesanalys är en metod från industriell ekologi. Standardverket är Practical Handbook of Material Flow Analysis av Paul H. Brunner och Helmut Rechberger, som kom 2004 och i en andra upplaga, Handbook of Material Flow Analysis, 2017. Handboken beskriver hur metoden visar de viktigaste källorna, flödena, lagren och utsläppen av material, både av människan framställda och naturliga.
En MFA svarar på frågor om mängder. Hur mycket betong byggs in i Sverige varje år? Hur mycket ligger lagrat i befintliga hus och kan bli tillgängligt när de rivs? Var i kedjan uppstår avfallet och var försvinner materialet ut ur kretsloppet? Svaren anges i ton per år. När länder jämförs används ton per invånare.
Till skillnad från en livscykelanalys följer en MFA materialet genom ett system och inte en enskild produkt. Därför passar den för frågor som gäller resurshushållning och cirkulär ekonomi, medan livscykelanalysen passar för frågor om en produkts eller byggnads miljöpåverkan.
Vilka är byggstenarna i en MFA?
Varje materialflödesanalys bygger på samma fyra begrepp. Med dem kan analyser av helt olika system beskrivas och granskas på samma sätt.
| Begrepp | Betydelse | Exempel i byggsektorn |
|---|---|---|
| Systemgräns | Var systemet slutar i rum och tid | Sveriges byggsektor under ett år |
| Process | Ett steg där material omvandlas, transporteras eller lagras | Cementtillverkning, byggande, rivning |
| Flöde | Material som rör sig mellan processer eller över systemgränsen | Ton armeringsstål som levereras till byggen |
| Lager | Material som blir kvar i en process | Betong och tegel i befintliga byggnader |
En förenklad materialflödesanalys av byggsektorn. Material går in i byggandet, stannar i byggnadsbeståndet i årtionden och lämnar systemet vid rivning. En del kommer tillbaka genom återanvändning och återvinning. Massbalansen säger att allt som går in antingen går ut eller lagras.
Massbalansen är metodens kontroll. Om det kommer in 100 ton i en process och bara 70 ton lämnar den, måste 30 ton ha lagrats eller så saknas ett flöde i analysen. Den kontrollen gör MFA användbar även när data är ofullständiga, eftersom luckorna syns.
MFA eller SFA?
En substansflödesanalys (SFA) använder samma metod men följer ett enskilt kemiskt ämne, till exempel koppar, kväve eller kvicksilver, medan en MFA följer material i bredare mening, som betong, trä eller plast. En analys av hur mycket koppar som finns i byggnadernas elinstallationer är en SFA, medan en analys av byggavfallets alla fraktioner är en MFA.
Hur gör man en materialflödesanalys?
- Formulera fråganVad ska analysen visa? Frågan avgör vilka material, vilket område och vilken tidsperiod som ska ingå.
- Dra systemgränsenBestäm geografiskt område och tidsperiod, vanligen ett år. Allt som passerar gränsen är in- eller utflöden.
- Kartlägg processer och flödenRita upp processerna och flödena mellan dem innan några siffror samlas in.
- Samla dataHämta mängder ur statistik, avfallsrapporter, inköpsdata och materialinventeringar. Komplettera med uppskattningar där data saknas.
- Balansera och redovisa osäkerhetKontrollera massbalansen i varje process och ange hur säkra siffrorna är.
- Tolka resultatetLeta efter de största flödena, lagren som växer och flödena som går förlorade ur kretsloppet.
Programvaran STAN, utvecklad vid Tekniska universitetet i Wien under ledning av Helmut Rechberger, är gratis och gjord för just materialflödesanalys. Den ritar systemet, kontrollerar massbalansen och räknar med osäkerheter. KTH ger kursen Materialflödesanalys (AL2144) för den som vill lära sig metoden på djupet.

Hur stora är Sveriges materialflöden?
SCB tar fram ekonomiövergripande materialflödesräkenskaper enligt EU:s gemensamma metod. Serien går tillbaka till 1998. Enligt statistiknyheten från 29 januari 2026 utvanns 244 miljoner ton naturresurser i Sverige 2024, en ökning med 1 procent från 2023. Den inhemska materialkonsumtionen låg på 22,8 ton per person, cirka 3 procent mer än året före.
| Mått | Sverige | EU-27 |
|---|---|---|
| Inhemsk materialkonsumtion 2023, ton per invånare | 22,1 | 13,4 |
| Inhemsk materialkonsumtion 2024, ton per invånare | 22,8 | 13,3 |
Sverige använder omkring 1,7 gånger så mycket material per invånare som genomsnittet i EU, enligt Eurostats databas. SCB redovisade för 2024 att icke-metalliska mineraler, där sand, grus och berg till byggande ingår, var den största gruppen med 99 miljoner ton. Därefter följde biomassa med 64 miljoner ton och metaller med 59 miljoner ton.

Vilka mått används för ett lands materialflöden?
| Mått | Förkortning | Vad det visar |
|---|---|---|
| Inhemsk utvinning | DE | Råvaror som bryts, avverkas eller skördas i landet. |
| Inhemsk materialkonsumtion | DMC | Inhemsk utvinning plus import minus export, räknat i ton. |
| Materialfotavtryck | RMC | Konsumtionen omräknad till de råvaror som krävts för att framställa varorna, även utomlands. |
Materialfotavtrycket ger en mer rättvisande bild för ett land som importerar färdiga varor, eftersom det räknar med alla råvaror som gått åt i tillverkningen. Enligt Eurostat låg Sveriges materialfotavtryck på cirka 23,1 ton per invånare 2024, nära den inhemska materialkonsumtionen.
Hur ser materialflödena ut i byggsektorn?
Byggsektorn är ett av samhällets största materialflöden. Boverket anger att det i Sverige uppkom cirka 13,6 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall 2022, varav knappt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Mängden motsvarar 39 procent av allt avfall i Sverige och 20 procent av det farliga avfallet, räknat utan gruvavfall.
Återvinningsgraden för icke-farligt bygg- och rivningsavfall beräknades för 2022 till 55 procent. EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) har ett mål som skulle nås till 2020: minst 70 viktprocent av sådant avfall skulle förberedas för återanvändning, materialåtervinnas eller utnyttjas på annat sätt som material, där naturligt förekommande jord och sten inte räknas. Källorna mäter på olika sätt, så siffrorna går inte att jämföra helt rakt av.
Det största lagret finns i de byggnader som redan står. Forskning vid Chalmers som kartlade 46 svenska bostadshus byggda mellan 1880 och 2010 visade att mineralbundna material som betong utgör den största delen av det ackumulerade lagret. Lagret växer så länge det byggs mer än det rivs. Där finns framtidens återbrukbara material.
Trafikverket har prövat metoden på anläggningsprojekt. I projektet MICE, som Ecoloop och Linköpings universitet genomförde och redovisade 2023, kartlades flöden av stål, betong, asfalt och massor. Slutrapporten konstaterar att materialflödesanalys har visat sig vara ett användbart verktyg för att analysera cirkularitet i ett systemperspektiv.
Vilka regler styr flödena på byggarbetsplatsen 2026?
Enligt 3 kap. 19 § avfallsförordningen (2020:614) ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut åtminstone sex avfallsslag på platsen och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
- trä
- mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten
- metall
- glas
- plast
- gips
Utöver de sex slagen gäller de vanliga reglerna om farligt avfall och avfall med producentansvar. Vid rivning och större ombyggnader ska kontrollplanen enligt Naturvårdsverkets vägledning identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och vilket avfall åtgärden kan ge upphov till. Kontrollplanens inventering blir därmed en materialflödesanalys i liten skala för en enskild byggnad. Den bygger på samma massbalans som en analys av ett helt land.
Regeringen beslutade den 9 juli 2020 om Sveriges strategi för cirkulär ekonomi, med visionen om ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden. Bygg och fastighet är ett av de prioriterade områdena i handlingsplanen. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att redovisa hur kunskapen om materialflöden i samhället ska förbättras.

Hur ser en materialflödesanalys av en rivning ut?
Samma metod som används för ett helt land fungerar för en enskild byggnad. Systemgränsen blir fastigheten och tidsperioden blir rivningsprojektet. Analysen visar vart varje material tar vägen och hur stor del som återanvänds, återvinns, förbränns eller deponeras.
- Inventera byggnadenMaterial och mängder tas fram genom ritningar, platsbesök och provtagning. Farliga ämnen som asbest och PCB kartläggs separat.
- Bestäm vägen för varje materialFör varje material anges om det kan återbrukas, materialåtervinnas, energiåtervinnas eller måste deponeras.
- Balansera mängdernaSumman av alla utflöden ska motsvara byggnadens innehåll. En skillnad betyder att något material saknas i inventeringen.
- Följ uppVägningskvitton från mottagarna jämförs med planen, så att utfallet går att redovisa i ton och procent.
Resultatet blir underlag till kontrollplanen och till byggherrens uppföljning av avfallsmålen. När flera rivningar analyseras på samma sätt kan en kommun eller ett fastighetsbolag se mönster, till exempel vilka material som oftast hamnar i fel fraktion.
Hur hänger MFA ihop med BVD, EPD och LCA?
De fyra verktygen arbetar på olika nivåer men delar data. Byggvarudeklarationen redovisar för varje produkt varifrån råvarorna kommer, hur stor andel som är återvunnen, om produkten är förberedd för demontering och hur den ska tas om hand som avfall. Det är precis de uppgifter en materialflödesanalys behöver för att följa materialet genom en byggnad.
Byggvarudeklaration (BVD)
Produktens innehåll, råvaror, andel återvunnet material och hantering som avfall.
Miljövarudeklaration (EPD)
Miljöpåverkan i siffror för produkten, modul för modul enligt EN 15804.
Livscykelanalys (LCA)
Beräknar miljöpåverkan för en produkt eller en hel byggnad under hela livscykeln.
Materialflödesanalys (MFA)
Mängder av material som flödar in i, lagras i och lämnar ett system.
EU:s ramverk Level(s) för hållbara byggnader gör samma koppling. Under målet om resurseffektiva och cirkulära materialflöden är den första indikatorn en förteckning över byggnadens material, mängder och livslängder. Förteckningen beskriver byggnadens inflöde av material och är grunden för både livscykelanalys och materialflödesanalys.
Är materialflödesanalys samma sak som i logistik?
Nej. Inom logistik och produktion betyder materialflödesanalys en kartläggning av hur gods och komponenter rör sig genom en fabrik eller ett lager, med fokus på ledtider, transporter och kapitalbindning. Den tyska motsvarigheten Materialflussanalyse används nästan bara i den betydelsen.
Den miljöinriktade MFA som beskrivs här mäter i stället mängder i ton och följer materialet över systemgränsen ut i miljön eller tillbaka till kretsloppet. Söker du på ”mfa analys” får du också träffar på Multiple Factor Analysis, en statistisk metod som inte har något med material att göra.
Om den här kunskapsbanken
Byggvarudeklarationer.se är en oberoende kunskapssajt som drivs av redaktionen. Vi gör inga materialflödesanalyser på uppdrag.
Officiell statistik om Sveriges materialflöden publiceras av SCB. Vägledning om bygg- och rivningsavfall finns hos Naturvårdsverket.
Visste du att
- Byggavfallet är 39 procent av allt avfallRäknat utan gruvavfall står bygg- och rivningsavfallet för 39 procent av Sveriges avfall enligt Boverket.
- Gips är ett eget avfallsslagAvfallsförordningen kräver att gips sorteras för sig på byggarbetsplatsen, på samma sätt som trä, metall och glas.
- STAN är gratisProgramvaran för materialflödesanalys från Tekniska universitetet i Wien kostar ingenting att använda.
- Sverige ligger högt i EUMed 22,8 ton per invånare 2024 ligger Sveriges inhemska materialkonsumtion runt 1,7 gånger EU-snittet.
Vanliga frågor
Vad är en materialflödesanalys?
En materialflödesanalys (MFA) kartlägger hur material flödar in i, lagras i och lämnar ett avgränsat system under en bestämd tid. Metoden bygger på massbalans.
Vad står MFA för?
MFA står för Material Flow Analysis. På svenska heter det materialflödesanalys.
Vad är massbalans?
Massbalans betyder att allt som går in i ett system antingen går ut igen eller lagras. In är lika med ut plus lagerförändringen.
Vad är skillnaden mellan MFA och LCA?
En MFA mäter mängder av material i ett system. En LCA beräknar miljöpåverkan för en produkt eller byggnad under hela livscykeln.
Vad är skillnaden mellan MFA och SFA?
En substansflödesanalys (SFA) följer ett enskilt kemiskt ämne, till exempel koppar. En MFA följer material i bredare mening, som betong eller trä.
Hur mycket byggavfall uppstår i Sverige?
Boverket anger cirka 13,6 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall 2022, varav knappt 0,6 miljoner ton farligt avfall.
Vilka avfallsslag ska sorteras på byggarbetsplatsen?
Enligt avfallsförordningen minst trä, mineral, metall, glas, plast och gips, utöver farligt avfall och avfall med producentansvar.
Vilket program används för materialflödesanalys?
Det vanligaste är STAN från Tekniska universitetet i Wien, som är gratis. Enklare analyser görs ofta i kalkylblad.
Källor
- Brunner och Rechberger, Practical Handbook of Material Flow Analysis (2004): library.metabolismofcities.org
- Brunner och Rechberger, Handbook of Material Flow Analysis, andra upplagan: routledge.com
- STAN, programvara för materialflödesanalys: stan2web.net
- KTH, kursplan AL2144 Materialflödesanalys: kth.se
- SCB, Materialflödesräkenskaper 1998-2024 (29 januari 2026): scb.se
- Eurostat, Material flow accounts (env_ac_mfa): ec.europa.eu
- Eurostat, Material footprints (env_ac_rme): ec.europa.eu
- Boverket, Miljöindikatorer: avfall: boverket.se
- Avfallsdirektivet 2008/98/EG, artikel 11: legislation.gov.uk
- Avfallsförordning (2020:614): lagen.nu
- Naturvårdsverket, Materialinventering och sortering: naturvardsverket.se
- Chalmers, Material-intensity database of residential buildings (2018): research.chalmers.se
- Trafikverket, Slutrapport MICE (2023): fudinfo.trafikverket.se
- Regeringen, Cirkulär ekonomi, handlingsplan för omställning av Sverige: regeringen.se
- Europeiska kommissionen, Level(s): Putting circularity into practice: environment.ec.europa.eu
Källorna lästes 2 oktober 2026.
Fortsätt i kunskapsbanken

Råvaror, återvunnet material och avfall för varje produkt.

Produktens miljöpåverkan i siffror.

Miljöpåverkan för en hel byggnad.
Vilka vi är och hur vi arbetar.