• Säckstation förstTågen vänder i Centralen tills Haga och Korsvägen är klara.
• Två linjer från startAlingsås och Älvängen trafikerar de nya spåren 21-24 först.
• Ingen förlängd trängselskattRegeringen skjuter i stället till 7,6 miljarder kronor.
• Mer betong än planeratKlimatpåverkan från betongen blev omkring 50 procent högre än kalkylen.

Vad är Västlänken?

Västlänken är en dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg under centrala Göteborg. I dag är Göteborgs central en säckstation där alla tåg måste vända, men med Västlänken kan tågen fortsätta genom staden och stanna vid fler stationer.

Sträckan är åtta kilometer lång och drygt sex kilometer går i tunnel. Ungefär fyra kilometer sprängs i berg och omkring två kilometer byggs i jord och lera. Tunneln börjar vid Olskroken och passerar under Centralen, Haga och Korsvägen.

Syftet är att skapa plats för fler tåg och minska sårbarheten i järnvägssystemet. Trafikverket räknar med att kapaciteten vid Göteborgs central fördubblas. Vid full drift ska 15 tåg i timmen kunna köra i varje riktning. Tekniskt klarar tunneln 24 tåg i timmen.

De tre stationerna

Alla tre stationer ligger under mark och får plattformar som är 250 meter långa. Det räcker för långa regionaltåg.

Centralen

Station Centralen byggs som en betongtunnel i lera och blir en ny del av Göteborgs central med egna uppgångar. Den första etappen sträcker sig från E6 vid Olskroken till Västra Hamnkanalen. Hela betongtunneln vid Centralen göts klart i mars 2025 och slutbesiktningen startade i december samma år.

Inne på stationen har 30 rulltrappor och 19 hissar installerats. Plattformarna får grön granit och väggarna ljusgrå skiffer, enligt Trafikverket.

Haga

Den största delen av station Haga sprängs ut i berg 25 meter under markytan. Stationen blir 250 meter lång och 13,6 meter bred. Den får två plattformar och tre uppgångar. Deletappen Haga är omkring 1 740 meter lång, varav 1 440 meter i berg och 300 meter i jord.

Korsvägen

Station Korsvägen ligger omkring 20 meter under mark. Schakten går ned till 25 meter genom lera och friktionsjord innan berget tar vid. Här byggs också en fläktstation som är 55 meter lång, 26 meter bred och 28 meter hög.

Den 24 september 2026 meddelade Trafikverket att sprängningarna under Landala, Johanneberg och Lorensberg är klara. Under Liseberget återstår sprängning, liksom en bergplugg under E6.

Så byggs tunneln i berg och lera

Göteborg är svårt att bygga under. Berget ligger på varierande djup och mellan bergknallarna finns tjocka lager av lös lera, ofta med högt grundvatten. Därför används helt olika metoder längs sträckan.

På flera platser byggs tunneln uppifrån och ned, så kallad top-down. Först gjuts slitsmurar. Det är betongväggar som formas direkt i marken. Därefter gjuts taket och sedan grävs jorden ut under taket. Metoden används vid Korsvägens västra entré och vid Packhusplatsen i deletappen Kvarnberget.

Vid Rosenlundskanalen och Stora Hamnkanalen ligger tunneln i vattenrika områden. Där förstärks jorden med jetinjektering, som blandar cement med jorden till fasta pelare. Tunneln får flera lager tätmembran och betong med låg genomsläpplighet. Vid Stora Hamnkanalen används också rörpålar genom leran ned i berget, spont, sekantpålar och omkring 740 meter slitsmur.

En ovanlig del av bygget gällde Hisingsbron. I februari och mars 2025 lyftes bron med omkring 480 ton per stöd så att lasten kunde flyttas över till Västlänkens tunneltak.

Grundvatten och miljödom

När en tunnel byggs under en stad på lera är grundvattnet den stora risken. Sjunker grundvattentrycket kan leran sätta sig och skada husen ovanför. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt gav därför Trafikverket tillstånd i deldom den 31 januari 2018 med strikta villkor.

Trafikverket får leda bort grundvatten som läcker in i tunneln men ska vid behov tillföra vatten för att hålla uppe trycket. Kontrollprogrammet omfattar grundvattentryck, sättningar och påverkan på byggnader med över 800 mätpunkter för grundvatten och omkring 2 900 för rörelser i mark och hus.

De tillåtna mängderna är små. Station Haga får som mest släppa in 80 liter grundvatten i minuten och sträckan vid Skansen Lejonet bara 5 liter. Det förklarar varför så mycket arbete läggs på injektering och täta konstruktioner.

Betong och klimatpåverkan

Betongen är den största klimatposten i Västlänken. Enligt uppgifter som SVT fick från byggföretagen 2024 beräknas bygget förbruka 847 000 kubikmeter betong. Det motsvarar ungefär två fyllda Gamla Ullevi. Fram till juni 2024 hade 480 000 kubikmeter gått åt.

I miljökonsekvensbeskrivningen från 2016 räknade Trafikverket med att Västlänken och Olskroken planskildhet tillsammans skulle släppa ut 300 000-400 000 ton koldioxidekvivalenter. Betongen räknades då med 257 kilo koldioxid per kubikmeter. Senare versioner av kalkylen använder 384 kilo för betong utan klimatåtgärder.

SVT:s beräkning landade på omkring 260 000 ton koldioxid enbart för betongen, runt 50 procent mer än kalkylen. Trafikverkets miljödirektör bedömde att projektet sannolikt släpper ut mer än man trodde.

Klimatförbättrad betong med slaggcement har dragit ned utsläppen. Enligt SVT har det sparat omkring 38 000 ton koldioxid, med 16-30 procent lägre utsläpp i delarna Centralen, Korsvägen och Olskroken. För den som arbetar med klimatdeklarationer och EPD:er visar Västlänken hur stor skillnad valet av cement gör när mängderna är stora.

Vad kostar Västlänken?

När Västlänken beslutades 2009 var budgeten 20 miljarder kronor. I augusti 2023 räknade Trafikverket upp den troliga kostnaden till 25,7 miljarder i samma prisnivå.

I september 2025 kom nästa revidering. Trafikverket bedömer att kostnaden blir 49,3 miljarder kronor i dagens prisnivå om återkrav på 7,5 miljarder i flera kontrakt går igenom. I 2009 års prisnivå motsvarar det 32,2 miljarder, vilket är 61 procent över den ursprungliga budgeten.

Västlänken ingår i Västsvenska paketet som ursprungligen omfattade 34 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Staten stod för 17 miljarder. Trängselskatten i Göteborg skulle ge 14 miljarder. Resten kom från regionen, Göteborgs Stad och andra lokala parter.

Trafikverket föreslog 2025 att trängselskatten skulle förlängas till 2044 för att täcka fördyringen. Den 26 april 2026 meddelade regeringen att trängselskatten inte förlängs. Staten skjuter i stället till 7,6 miljarder kronor och Trafikverket fick i uppdrag att göra en ny kostnadsbedömning av hela paketet.

Varför Västlänken är försenad

Det ursprungliga målet var trafikstart 2026 för hela tunneln, men nu gäller det bara Centralen. Förseningen har flera orsaker som Trafikverket själv pekat ut.

• Haga 2023. Trafikverket hävde kontraktet med AGN Haga den 24 januari 2023. Arbetet fick handlas upp på nytt och hamnade på den kritiska linjen.
• Kostnadsökningar. Material och personal blev dyrare och delar som inte var upphandlade visade sig kosta mer.
• Korsvägen 2025. Den 18 september 2025 hävde Trafikverket kontraktet med WLC, där NCC och Wayss & Freytag ingår, efter vad myndigheten kallade systematiska brister. Trafikverket talade om kostnadsökningar på nästan 400 procent.
• Arkeologi. Vid Kvarnberget förlängdes arbetet från 2021 till 2023, bland annat på grund av arkeologiska utgrävningar.

I november 2025 stämde Trafikverket NCC och WLC på omkring 1,36 miljarder kronor. NCC har kallat hävningen avtalsbrott och ställt egna krav. Tvisten avgörs i domstol.

Vem bygger Västlänken 2026?

Västlänken är uppdelad i deletapper med olika entreprenörer. Efter hävningarna har flera nya bolag kommit in.

När öppnar Västlänken?

Den 28 augusti 2026 körde det första tåget genom Västlänken. I juli samma år var alla järnvägsinstallationer klara för den första etappen, med 5 000 meter ballastfritt spår och 253 signaler.

Station Centralen öppnar den 13 december 2026 som säckstation med spår 21-24. Enligt Västtrafik börjar trafiken med pendeltågen till Alingsås och Älvängen och utökas sedan stegvis, samtidigt som en ny busshållplats öppnar vid Bergslagsparken.

Hela Västlänken med stationerna Haga och Korsvägen har målet 2030. Trafikverket skriver själv att det fortfarande finns osäkerheter. Den bedömningen ligger fast i projektrapporten från juni 2026.