• Kilo är inte alltEtt material med högt värde per kilo kan ändå ge låg påverkan om det behövs lite av det.
• Nya byggreglerBBR och EKS är ersatta. Övergångsperioden slutade 30 juni 2026.
• DoP blir DoPCNya byggproduktförordningen tillämpas från 8 januari 2026.
• Återbruk räknas som nollKlimatdatabasen har sedan 2026 en kategori för återbrukade byggprodukter.

Vilka är de vanligaste byggmaterialen?

Ett svenskt hus består till största delen av ett fåtal material. Stommen görs av trä, betong eller stål. Väggar och tak kläs med gips, isoleras med mineralull eller cellplast och täcks med tegel, betongpannor eller plåt. Glas sitter i fönster och fasader.

Tabellen nedan sammanfattar de vanliga byggmaterialen med ett typiskt klimatvärde från tillverkningen. Värdena gäller modul A1-A3, det vill säga råvaror, transport till fabrik och tillverkning. De kommer från Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000, som publicerades 21 januari 2026. Databasen anger också ett konservativt värde som är 25 procent högre än det typiska.

Branschorganisationen Byggmaterialindustrierna delar in branschen i 13 materialgrupper och anger en omsättning på 170 miljarder kronor med omkring 50 000 anställda. Trä och betong dominerar volymerna i Sverige, medan stål och aluminium används i mindre mängd men med högre klimatvärde per kilo.

Vilket byggmaterial är mest miljövänligt 2026?

Svaret beror på vad du jämför. Per kilo ger trä lägst klimatpåverkan av stommaterialen och aluminium, cellplast och stål högst. Ett återanvänt material räknas som noll i tillverkningsskedet.

Tillverkningen av byggmaterial står för omkring 80 procent av byggskedets klimatpåverkan i husbyggprojekt enligt SBUF:s färdplan för bygg- och anläggningssektorn. Transporter och själva byggandet står för resten. Cement i betong och stål svarar enligt samma rapport för 40-80 procent av byggskedets klimatpåverkan i bostäder, beroende på stomsystem. Rapporten uppskattar sektorns totala utsläpp till omkring 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år utan uppvärmning.

Kilovärdet blir missvisande när materialen har olika densitet. En kubikmeter betong väger omkring 2 350 kilo medan en kubikmeter stenull väger 29 kilo. Räknar du per kubikmeter blir bilden en annan än i diagrammet ovan.

Inte heller kubikmetern ger hela svaret. En stålbalk kan bära samma last som en betongbalk med mycket mindre material. Ett tunt glasskikt kräver bara några kilo per kvadratmeter. Klimatdeklarationer jämför därför hela byggnader i kg CO2e per kvadratmeter bruttoarea. I ett flerbostadshus med KL-trästomme i Strandparken stod materialen för 78 procent av byggskedets klimatpåverkan, men själva KL-trästommen för bara omkring 8 procent av materialens del enligt en SBUF-studie. Betongen i grund och garage stod för omkring 22 procent.

Trä binder också kol. Boverkets klimatdatabas anger 0,43 kg biogent kol per kg sågat virke och 0,44 för KL-trä, men det kolet ingår inte i klimatvärdet för tillverkningen.

Hur skiljer sig materialens egenskaper?

Densitet och värmeledning avgör hur tungt ett material är att bygga med och hur bra det isolerar. Värmekonduktiviteten λ anges i watt per meter och kelvin. Ju lägre värde, desto bättre isolerar materialet.

Densiteten kommer från Boverkets klimatdatabas. Värmeledningen bygger på SLU:s tabellbilaga, som citerar Isolerguiden och Svensk Byggnorm 1980. Engineering ToolBox anger delvis andra värden, till exempel 0,96 för glas och 0,17 för gipsskiva, så vi redovisar intervall där källorna skiljer sig.

Hållfastheten anges med klassbeteckningar. Betong klassas enligt EN 206 med beteckningar som C30/37. Konstruktionsvirke klassas enligt EN 338, där C24 är den vanligaste klassen för reglar och takstolar. Moelvens prestandadeklaration för hållfasthetssorterat konstruktionsvirke följer EN 14081-1 och anger brandklass D-s2,d0.

Vad ska du veta om varje material?

Varje materialgrupp har en egen undersida med fördjupning. Här följer det viktigaste i korthet, med länkar till fördjupningarna längst ner på sidan.

Trä och KL-trä

Ungefär 80 procent av småhusen i Sverige har trästomme enligt Skogsindustrierna. Sågat barrträ ger 0,064 kg CO2e per kg och KL-trä 0,096. Limträ ligger på 0,106 och LVL på 0,306. Leveransfukten för virke ska vara högst 16 procent enligt Svenskt Trä, eftersom fukt är trästommens största risk.

Tryckimpregnerat virke

Virke som ska stå utomhus eller i markkontakt tryckimpregneras med kopparbaserade medel och klassas enligt NTR-systemet. Svenska Träskyddsföreningen anger klasserna NTR AB för ovan mark och NTR A för markkontakt, plus flera specialklasser. EU har förlängt godkännandet av två av kopparmedlen till 31 juli 2029 i väntan på en ny bedömning.

Betong och cement

Svensk Betong anger att Sverige använder omkring 5-6 miljoner kubikmeter betong per år. Ballasten utgör omkring 80 procent av betongen, men cementet står för den största delen av klimatpåverkan med 0,65 kg CO2e per kg i Boverkets klimatdatabas. Klimatförbättrad betong C30/37 ligger på 0,0867 kg per kg, ungefär 25 procent under standardbetongen.

Stål och armering

Konstruktionsstål med 80 procent primärt stål ger 2,52 kg CO2e per kg i databasen och stål av 100 procent skrot 0,9. Armeringsstål tillverkas av skrot och ligger på 0,596. Boverkets rapport 2026:16 visar att EPD:er från svenska stålgrossister anger 0,41-0,52 kg för konstruktionsstål och 0,373 för armering. Det är 70-80 procent under databasens värde.

Gipsskivor

Gips har lågt värde per kilo, 0,227 kg CO2e för en standardskiva. En skiva på 12,5 millimeter ger omkring 2,0 kg CO2e per kvadratmeter enligt vår beräkning utifrån databasens värde och densitet. Klimatdatabasen räknar med 12 procent svinn för gips på bygget, vilket är högt jämfört med 3 procent för betong. Hårda skivor, brandskivor och våtrumsskivor ligger på 0,24-0,26 kg per kg.

Isolering

Mineralull dominerar. Stenull ger 1,28 kg CO2e per kg och glasull 0,89, men eftersom materialen väger så lite blir värdet per kubikmeter lågt: omkring 37 respektive 17 kg enligt vår beräkning. Cellplast ligger högre med 3,2 för EPS och 3,6 för XPS. Träfiberskivor ger 0,297 och lösull av cellulosa 0,16 kg per kg.

Glas

Planglas ger 1,16 kg CO2e per kg och härdat säkerhetsglas 1,9 eller drygt 60 procent mer. En isolerruta med tre glas väger omkring 30 kg per kvadratmeter, vilket ger ungefär 50 kg CO2e per kvadratmeter ruta enligt vår beräkning utifrån databasens värde 1,65 kg per kg. Svinnet för planglas är 20 procent i databasen.

Tegel

Vanlig tegelsten ger 0,251 kg CO2e per kg medan frostbeständigt hårdbränt tegel ger 0,435, nästan dubbelt så mycket. Tegeltakpannor ligger på 0,216 och betongtakpannor på 0,18. I klimatförbättrat utförande ger betongpannan 0,135. Kalksandsten ger 0,126.

Plåt och tak

Tunnplåt av stål ger 2,59 kg CO2e per kg och galvaniserade stålprodukter 2,66. Aluminiumplåt av primärt aluminium ligger på 10, medan kopparplåt med 97 procent skrot ger 0,5. Belagd stålplåt på tak brukar räknas hålla 40-60 år och Boverkets klimatdatabas anger en livslängd på mer än 50 år. Takduk av PVC ger 4,55 kg CO2e per kg men väger bara omkring 1,8 kg per kvadratmeter.

Hur mycket sänker återvunnet material klimatpåverkan?

Metaller går att smälta om utan att förlora egenskaperna. De största skillnaderna syns därför hos stål, aluminium och koppar. Stål av 100 procent skrot ger omkring en tredjedel av värdet för stål med 80 procent primärandel. För aluminium är skillnaden ännu större.

Klimatdatabasen 02.07.000 införde en ny kategori för återanvända byggprodukter med 0 kg CO2e i modul A1-A3. Ett begagnat håldäck, en återbrukad dörr eller en demonterad stålbalk räknas därmed som klimatneutral i tillverkningsskedet, även om transport och anpassning fortfarande ger utsläpp. Stockholms stad invigde en återbrukscentral i juni 2026 och Kvarteret Återbruket i Göteborg fick inflyttning i september 2026.

Svensk Betong delar in klimatförbättrad betong i fyra nivåer som ligger 10, 20, 30 respektive 40 procent under branschreferensen i A1-A3. Hur stor andel av den levererade betongen som är klimatförbättrad har vi inte kunnat belägga i någon källa.

Hur mycket byggmaterial produceras i Sverige?

Sverige är en stor tillverkare av trä och stål och producerar nästan all cement inom landet. Siffrorna nedan är de senaste som myndigheter och branschorgan har publicerat.

Jernkontorets sammanställning Stålåret 2025 visar att råstålsproduktionen minskade med 0,7 procent jämfört med 2024. Världsproduktionen låg på 1 804 miljoner ton. Av sågade trävaror exporteras närmare 80 procent. Av 17,8 miljoner kubikmeter 2023 gick 14,0 miljoner till export.

Slite på Gotland står enligt Heidelberg Materials för upp till tre fjärdedelar av cementen till svensk betong. Bolagets hållbarhetsbroschyr anger omkring 80 procent av den svenska cementproduktionen, så andelen varierar mellan källorna beroende på om de räknar produktion eller behov.

Bygg- och fastighetssektorn orsakade 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 enligt Boverkets miljöindikatorer för växthusgaser. Av dem var 10,8 miljoner ton inhemska, vilket motsvarar 22,1 procent av Sveriges inhemska utsläpp. Importen stod för 6,9 miljoner ton. Utsläppen minskade med 12,2 procent mellan 2008 och 2022.

När kommer fossilfritt stål och cement?

Omställningen av de tunga materialen går långsammare än planerat. Stegras stålverk i Boden fick 1,4 miljarder euro i räddningsfinansiering i april 2026 och Leif Johansson blev ny ordförande. SVT rapporterade i juni 2026 att produktionsstarten tidigare angavs till början av 2027, men att tidsplanen är under granskning.

SSAB väntar sig att den nya ljusbågsugnen i Oxelösund startar under andra kvartalet 2027. Bolaget har skjutit upp omställningen i Brahestad i Finland till efter Luleå, där starten är planerad till 2029. Investeringsramen har samtidigt sänkts från 70 till 63 miljarder kronor. Enligt Realtid sa vd att bolaget lagt för stor vikt vid klimatargument.

För cement är läget ännu mer osäkert. Heidelberg Materials pausade koldioxidinfångningen i Slite den 13 november 2025 efter att Energimyndigheten avslagit stöd ur Industriklivet. Anläggningen skulle ha kunnat fånga upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, omkring 4 procent av Sveriges utsläpp.

Vilka regler gäller för byggmaterial?

Tre regelpaket påverkar byggmaterialen just nu. Boverkets nya byggregler ersatte BBR och EKS med nio föreskrifter från 1 juli 2025. Övergångsperioden tog slut den 30 juni 2026. Sedan dess gäller bara de nya föreskrifterna.

Den nya byggproduktförordningen, (EU) 2024/3110, tillämpas från 8 januari 2026. Prestandadeklarationen (DoP) och EU-försäkran slås ihop till en DoPC. Tillverkarna ska deklarera klimatpåverkan när den nya harmoniserade standarden för produktfamiljen blir obligatorisk. Gamla regler kan leva kvar för vissa produkter till 8 januari 2040. Att sälja en byggprodukt utan prestandadeklaration kan ge en byggsanktionsavgift på ett prisbasbelopp.

Boverket föreslog i maj 2026 att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas över hela livscykeln. Enligt Boverkets rapport 2026:16 om livscykel-GWP och gränsvärden ska kravet gälla nya byggnader större än 1 000 kvadratmeter från 1 januari 2028 och alla nya byggnader från 1 januari 2030. Samtidigt föreslås gränsvärden för modul A1-A5.

Gränsvärdena kan jämföras med referensåret 2020, då medianen låg på 358 kg CO2e per kvadratmeter för flerbostadshus och 383 för kontor. Ett flerbostadshus behöver ungefär en tredjedel lägre klimatpåverkan än medianen för att klara förslaget, enligt vår beräkning. Förslaget bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och var inte beslutat i augusti 2026.

Hur väljer du byggmaterial med lägre klimatpåverkan?

Ett bra val börjar med rätt underlag. Generiska värden i Boverkets klimatdatabas räcker för tidiga skeden, men produktens egen miljövarudeklaration ger ofta ett lägre och mer rättvisande värde.

1. Jämför per byggdelRäkna på hela väggen, bjälklaget eller stommen per kvadratmeter. Ett värde per kilo säger lite när materialen har olika densitet och bärförmåga.
2. Begär en EPDEn miljövarudeklaration enligt EN 15804 visar produktens verkliga klimatpåverkan. För stål kan EPD-värdet vara 70-80 procent lägre än databasens generiska värde.
3. Kontrollera byggvarudeklarationenEn elektronisk byggvarudeklaration, eBVD, visar innehåll, hälsofarliga ämnen och hantering som avfall. Systemet ägs av Byggmaterialindustrierna och IVL och är gratis att söka i.
4. Välj klimatförbättratKlimatförbättrad betong, skrotbaserat stål och aluminium samt betongpannor med lägre cementhalt finns redan i databasen med lägre värden.
5. Minska svinnetSvinn för gips och glas ligger på 12 respektive 20 procent i klimatdatabasen. Rätt beställda mått och skyddad lagring sänker både klimatpåverkan och kostnad.

Byggvarubedömningen, BASTA och Sunda Hus bedömer innehållet i byggvarorna och kompletterar klimatvärdet. Hög klimatprestanda betyder inte automatiskt att materialet är fritt från ämnen du vill undvika i en bostad.

Svenskt Träs klimatkalkylator för hallbyggnader visar hur stort stomvalet kan vara. Limträstomme gav 6 kg CO2e per kvadratmeter, klimatförbättrad betong 15 och återvunnet stål 19 kg i verktygets exempel från maj 2026. Värdena kommer från en branschorganisation och bör jämföras med projektets egna beräkningar.