• Borsyra är SVHCBorater står på kandidatförteckningen sedan 2010.
• Handutlagd isolerar sämreLambdavärdet blir 0,043 i stället för 0,037.
• Säljstopp 2025Boverket stoppade iCell Skiva efter provning. Skivan säljs igen sedan våren 2026.
• Kolet kommer tillbakaFörbränning efter rivning släpper ut det kol som lagrats i papperet.

Vad är cellulosaisolering?

Cellulosaisolering är isolering av malt returpapper, i första hand tidningspapper. Fibrerna bildar en tät och luftig massa som isolerar genom att hålla luften stilla. Den vanligaste formen är lösull som blåses in med maskin, men det finns också skivor.

Enligt den gemensamma miljövarudeklarationen från ECIA, den europeiska branschorganisationen, består cellulosaisolering till 85-95 procent av returpapper och till 5-15 procent av oorganiska brandskyddsmedel. Isocell anger att deras produkter innehåller mer än 90 procent returpapper.

Svenskt Trä beskriver cellulosa som en mer bearbetad träfiber än träfiberisolering. Isoleringen används för tilläggsisolering av vindar men också i väggar, snedtak och bjälklag i nya trähus.

Råvara och tillverkning

Tillverkningen är enkel jämfört med mineralull. Rena tidningar rivs grovt, blandas med mineralsalter och mals i en kvarn. Saltet ger brandskydd och skydd mot röta. Ingenting smälts, så processen kräver lite energi.

Brandskyddet har länge varit borsyra, ofta i kombination med magnesiumsulfat. Isocells standardprodukt innehåller borsyra och magnesiumsulfat, medan Isocell Evolution bara innehåller magnesiumsulfat. Tyska Thermofloc F är också borfri och har tillsatser på under 10 procent.

Den exakta mängden borsyra i en enskild produkt redovisas sällan öppet men finns i byggvarudeklarationen och säkerhetsdatabladet. Borsyra över 0,1 viktprocent ska anges eftersom ämnet står på kandidatförteckningen.

Cellulosaisolering tillverkad i Sverige 2026

Två tillverkare har fabrik i Sverige. Isocell tillverkar cellulosaisolering i Tibro i Västergötland och har även fabriker i Österrike, Tyskland och Belgien. Den borfria produkten ISOCELL 2.0 tillverkas i Sverige av Scandinavian Cellulose Production SCP AB och har en EPD som gäller till mars 2031.

iCell tillverkar i Älvdalen sedan 2012 och använder främst returtidningar. Bolaget beskriver sin isolering som tillverkad i Sverige hela vägen från råvara till färdig produkt.

Ekovilla, ett välkänt märke i Sverige, tillverkas i Finland. ISOCELL 2.0 säljs också under namnen Trendisol 2.0, Isodek 2.0 och Greenwool 2.0.

Så installeras cellulosaisolering

Lösullen blåses in med en maskin som river upp de pressade balarna och sprutar fibrerna genom en slang. Det finns tre huvudmetoder.

Det går att köpa lösull i säck och lägga ut för hand, men resultatet blir sämre. Den europeiska tekniska bedömningen ETA-04/0080 anger lambdavärdet 0,043 W/mK för manuellt utlagd cellulosa mot 0,037 för maskinellt inblåst. Isocell utbildar och certifierar omkring 600 installatörer om året i Europa.

Lambdavärde, densitet och sättning

Tabellen visar deklarerade värden ur datablad och europeiska tekniska bedömningar. Brandklassen gäller ofta isoleringen i en färdig konstruktion med beklädnad.

Sättningen skiljer sig mellan produkterna. Thermofloc F sätter sig 4,4 procent vid 28 kg/m3 och inte alls vid 48 kg/m3. För Arbocel anger den tekniska bedömningen högst 13-14 procent beroende på provmetod.

Isocell anger en specifik värmekapacitet på 2 110 J/kgK och Warmcel 2 020, medan iCell anger 1 600 J/kgK. Glasull och stenull ligger på 670-1 000 J/kgK beroende på källa, så cellulosa lagrar ungefär dubbelt så mycket värme per kilo.

CE-märkning och Boverkets säljstopp

Lösfylld cellulosaisolering har en europeisk produktstandard, EN 15101-1. De flesta tillverkare CE-märker dock sin lösull med en europeisk teknisk bedömning, en ETA, enligt bedömningsdokumentet EAD 040138-01-1201. Prestandadeklarationen anger då värden som lambda, brandklass och sättning.

Boverket övervakar att byggprodukter håller vad de lovar. I juli 2025 förbjöd Boverket försäljningen av iCell Skiva sedan provning visat att produkten inte nådde utlovad prestanda för värmeisolering. I april 2026 meddelade Boverket att skivan säljs igen.

Ärendet visar varför det är bra att kontrollera prestandadeklarationen och att den hänvisar till en giltig ETA eller standard.

Borsyra och borfria produkter

Borsyra har länge varit det vanligaste brandskyddet i cellulosaisolering. Det hämmar också mögel enligt Isocell. Problemet är att borsyra klassades som reproduktionstoxisk i kategori 1B genom en EU-förordning 2009.

Den 18 juni 2010 kom borater, däribland borsyra, upp på kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen. Det innebär att leverantören måste informera köparen om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent borsyra.

Fram till 2022 fanns en särskild koncentrationsgräns på 5,5 procent för när en blandning med borsyra skulle klassas. Genom den 17:e anpassningen av CLP-förordningen slopades den gränsen från den 17 december 2022. Då gäller den generella gränsen för ämnen i kategori 1B, som är 0,3 procent.

För den som väljer isolering till ett projekt med miljökrav spelar detta stor roll, eftersom system som BASTA och Byggvarubedömningen granskar ämnen med reproduktionstoxisk klassning. Borfria alternativ som Isocell Evolution, ISOCELL 2.0 och Thermofloc F använder i stället magnesiumsulfat eller andra salter.

Brandklass och glödbrand

Cellulosa är brännbart. Enligt ETA-04/0080 får lösullen Euroklass E som lös produkt och B-s2,d0 när den är inbyggd i en konstruktion. Mineralull har A1 och är obrännbar.

Isocell har provat konstruktioner med cellulosa hos SP Fire Research och redovisar brandmotstånd från REI 30 till REI 90. Vid omkring 400 grader börjar cellulosan förkolna och bildar ett skyddande skikt, enligt Isocell.

Brännbar fiberisolering kan också glödbrinna, en långsam förbränning utan lågor. Amerikanska NIST visade 1981 att borsyra halverade spridningshastigheten men inte stoppade glödbranden, som förblev en betydande risk. Avståndet till skorstenar, rökkanaler och varma installationer behöver därför följa tillverkarens anvisningar.

Fukt, mögel och ljud

Cellulosa är hygroskopiskt och kan buffra fukt utan att förlora isolerförmågan, enligt Isocell. Ånggenomgångsmotståndet μ är lågt, omkring 1,4-3. iCell menar att materialets fuktupptagning gör att diffusionsplast inte behövs.

Fuktbuffringen ersätter inte en lufttät konstruktion. När vinden tilläggsisoleras blir den kallare och den relativa fuktigheten stiger. Läcker varm och fuktig luft upp från bostaden kan det bli mögel på yttertaket oavsett isolermaterial. Lufttäta genomföringar och fungerande ventilation är därför viktigare än materialvalet.

Tillverkarna framhåller ljudisoleringen. Isocell anger upp till 3 dB bättre ljudisolering i mellanväggar i en broschyr och upp till 7 dB i en annan, jämfört med mineralullsskivor. Oberoende mätningar som bekräftar siffrorna har vi inte hittat.

Damm och skydd vid installation

Inblåsning ger mycket damm. I underlaget till klassningen av borsyra uppskattade EU:s kemikaliemyndighet ECHA dammhalten vid blåsning till 5-50 mg/m3, vilket inte ansågs acceptabelt för produkter med borsyra.

1. Andningsskydd. Warmcels säkerhetsinformation kräver partikelfilter P2 eller P3 när ventilationen inte räcker.
2. Skyddsglasögon. Damm kan irritera ögonen även i borfria produkter.
3. Handskar och heltäckande kläder. Särskilt vid blåsning på vind där dammet blir kvar i luften.
4. Ventilation. Vädra eller ventilera utrymmet medan isoleringen blåses in.

När isoleringen ligger på plats och utrymmet är stängt är dammet inget problem. Den som ska blåsa in själv bör läsa säkerhetsdatabladet för den produkt som används.

Klimatpåverkan och EPD

Cellulosaisolering har låg klimatpåverkan vid tillverkning. ECIA:s branschgemensamma EPD visar fossila utsläpp på omkring 0,16 kg koldioxidekvivalenter per kilo isolering för modulerna A1-A3. Räknas det biogena kolet i papperet in blir modul A1 −1,30 kg per kilo.

Tabellen visar Isocells EPD (EPD-ISC-20240568-CCA1-EN) för 1 kilo lösull vid 45 kg/m3. Det negativa värdet i A1 är kol som lagras i papperet. När isoleringen eldas efter rivning, modul C3, släpps nästan samma mängd ut igen.

Jämför därför alltid hela livscykeln och samma deklarerade enhet. Läs mer om hur du tolkar siffrorna i vår guide till miljövarudeklarationer.

Isocell uppger att cellulosa kan återanvändas tre till fyra gånger innan fibrerna blir för korta. I slutänden förbränns materialet med energiutvinning.

Cellulosa, mineralull eller träfiber?

Cellulosa passar bra för tilläggsisolering av vindar och i diffusionsöppna trähus. Mineralull väljs där obrännbart material krävs och där vikten på bjälklaget spelar roll. Träfiber finns som skivor och styva fasadskivor, vilket cellulosa främst inte gör.