• CCS i Slite pausatHeidelberg Materials pausade projektet 13 november 2025 efter avslag på statligt stöd.
• Tillståndet gällerHögsta domstolen gav inte prövningstillstånd i september 2026.
• Degerhamn bränner inte längreKlinkertillverkningen på Öland upphörde i april 2019.
• Brevik är förstFabriken i Norge fångar koldioxid i industriell skala sedan juni 2025.

Vad är cement?

Cement är ett finmalet grått pulver som hårdnar när det blandas med vatten. Sveriges geologiska undersökning, SGU, beskriver cement som ett hydrauliskt bindemedel. Det betyder att det härdar genom en kemisk reaktion med vatten.

Härdningen kallas hydratisering. Vattnet binds kemiskt i cementpastan och avdunstar inte bort. Av samma skäl ska cement i säck förvaras torrt, eftersom cementet reagerar med luftens fukt och klumpar sig.

Klinkern är cementets aktiva del och består huvudsakligen av fyra kalciumföreningar som kallas alit, belit, aluminat och ferrit. Det är de som reagerar med vattnet.

Vad är skillnaden mellan cement, betong och bruk?

Cement är bara en ingrediens. Betong består av cement, vatten och ballast i form av sand och sten. Egenskaperna styrs främst av vattencementtalet, cementtypen och ballasten enligt SGU. Bruk är cementbaserat men har bara fin ballast och används för murning, putsning och avjämning.

Värdena gäller tillverkningen i modul A1-A3 och kommer från Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000. Betongens låga värde per kilo beror på att cementet bara utgör en mindre del av vikten, men cementet står ändå för den största delen av betongens klimatpåverkan.

SGU:s sammanställning om cement och betong anger att Sverige använde omkring 14-15 miljoner ton betong 2020. Det motsvarade ungefär 277 kg cement per person och år. Två tredjedelar var fabriksbetong och en tredjedel betongelement.

Hur tillverkas cement?

Tillverkningen börjar i kalkstensbrottet. Kalksten och märgelsten, som är en lerblandad kalksten, bryts nära fabrikerna och krossas och mals till ett fint råmjöl. Mjölet förvärms och bränns sedan i en roterande ugn vid omkring 1 450 °C till klinker.

Klinkern kyls och mals i en cementkvarn tillsammans med mindre mängder gips och sand. Fabrikerna är processindustrier som går dygnet runt med planerade stopp.

När kalkstenen hettas upp sönderdelas kalciumkarbonat till kalciumoxid och koldioxid. Den reaktionen kallas kalcinering och ger utsläpp som inte går att undvika genom att byta bränsle. Miljövarudeklarationen för en cement från Brevik anger 378 kg koldioxid per ton cement enbart från kalcineringen.

Vilka cementtyper finns 2026?

Den europeiska standarden SS-EN 197-1 delar in vanliga cement i fem huvudtyper och definierar 27 ordinära cement samt sju sulfatresistenta. Skillnaden ligger i hur stor del av cementet som är klinker och vad resten består av.

Beteckningen CEM II/A-LL 42,5 R kan läsas bit för bit. LL står för kalksten, V för flygaska, P för naturlig pozzolan och M för en blandning. Talet 42,5 är hållfasthetsklassen och bokstaven R betyder snabb tidig hållfasthet, medan N står för normal.

Heidelberg Materials säljer flera cementsorter i Sverige. I byggvaruhusen är det nästan alltid bascement i hållfasthetsklass 42,5 som står på hyllan.

Hur mycket koldioxid ger ett ton cement?

Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000, anger 650 kg koldioxidekvivalenter per ton för cement av typen CEM II/A-LL 42,5 R i tillverkningsskedet. Det konservativa värdet är 813 kg. Tillverkarens egna miljövarudeklarationer ligger nära det typiska värdet.

Heidelbergs miljövarudeklaration för CEM II/A-LL 42,5 R anger 634 kg per ton och deklarationen för CEM I 52,5 R SH från Skövde 637 kg. Cement med pozzolan, CEM II/B-M (P-LL), ger 490 kg per ton. Det är omkring 23 procent lägre än vanlig byggcement enligt vår beräkning utifrån deklarationerna.

Globalt tillverkas mer än 4 miljarder ton cement per år. Tankesmedjan Chatham House beräknade 2018 att cementet står för omkring 8 procent av världens koldioxidutsläpp.

I Sverige släppte mineralindustrin, där cement och kalk ingår, ut drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 enligt Naturvårdsverket. Det motsvarar omkring 14 procent av industrins utsläpp. Cementa, som i dag heter Heidelberg Materials Cement Sverige, var Sveriges näst största utsläppare 2020 med omkring 1,9 miljoner ton från Slite och Skövde tillsammans.

Var tillverkas cement i Sverige?

Heidelberg Materials har i dag två cementfabriker i Sverige: Slite på Gotland och Skövde i Västergötland. Fabriken i Degerhamn på Öland slutade bränna klinker i slutet av april 2019. Antalet anställda minskade då från omkring 70 till sex.

Slite är landets största fabrik och gör enligt Heidelberg Materials upp till tre fjärdedelar av den cement som används för betong i Sverige. Kapaciteten motsvarar omkring 2,5 miljoner ton per år, men den faktiska produktionen 2022 var omkring 2,2 miljoner ton enligt bolagets samrådsunderlag.

Mikrocementen från Degerhamn används till injektering i berg, bland annat i tunnlarna för Förbifart Stockholm. Heidelberg säljer också cement från fabriken i Brevik i Norge på den svenska marknaden och har en depå i Värtahamnen i Stockholm.

Vad hände med koldioxidinfångningen i Slite?

Heidelberg Materials planerade att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid fabriken i Slite. Anläggningen skulle ha kunnat fånga upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, varav minst 300 000 ton biogen. Det motsvarar omkring 4 procent av Sveriges utsläpp enligt bolaget 2025. Investeringsbeslutet var planerat till 2026 och driften till 2030.

Den 13 november 2025 pausades projektet. Energimyndigheten hade avslagit ansökan om stöd ur Industriklivet. Enligt EFN hade bolaget sökt 7,93 miljarder kronor av en totalkostnad på 16,75 miljarder. Vice vd Karin Comstedt Webb förklarade att det utan statens fortsatta stöd saknas tillräckliga förutsättningar för projektet.

Projektet hade tidigare fått drygt 301 miljoner kronor från Industriklivet för förstudier och projektering och omkring 70,8 miljoner kronor från Fonden för en rättvis omställning. I september 2026 var projektet fortfarande pausat i väntan på finansiering.

Cementa angav 2022 målet att Slite skulle bli en klimatpositiv cementfabrik omkring 2030. Det målet och siffran 1,8 miljoner ton hör i dag till historien, eftersom det saknas tidsplan för en ny start.

Grannlandet har kommit längre. Fabriken i Brevik i Norge invigde den 18 juni 2025 världens första koldioxidinfångning i industriell skala vid en cementfabrik. Anläggningen fångar omkring 400 000 ton per år, ungefär hälften av fabrikens utsläpp. Koldioxiden skeppas till lagring genom projektet Northern Lights. Den första cementen med infångning levererades i oktober 2025.

Får Slite fortsätta bryta kalksten?

Ja, sedan september 2026 har fabriken ett tillstånd som vunnit laga kraft. Vägen dit tog nästan nio år från den första ansökan.

Mark- och miljööverdomstolen avvisade 2021 ansökan om fortsatt brytning på grund av brister i miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt Naturvårdsverkets genomgång av prövningsärendena i Slite gav regeringen i november 2021 ett tillfälligt tillstånd efter en lagändring. Högsta förvaltningsdomstolen slog 2022 fast att regeringens beslut var lagligt.

Den 7 maj 2025 gav Mark- och miljödomstolen i Nacka tillstånd för brytning i 30 år. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket överklagade inte, men markägare och Urbergsgruppen gjorde det. Mark- och miljööverdomstolen avslog överklagandena och den 7 september 2026 beslutade Högsta domstolen att inte ge prövningstillstånd. Tillståndet omfattar skyddsåtgärder för vatten och natur för omkring 1,5 miljarder kronor, bland annat en fördubblad kapacitet för dricksvatten.

Varför rapporterades utsläppen för lågt?

Naturvårdsverket meddelade den 19 augusti 2026 att Heidelberg Materials under åren 2014-2023 rapporterat en för hög andel biomassa i det plastbränsle som eldas i Slite och Skövde. En för hög bioandel gör att de fossila utsläppen ser lägre ut än de är.

Enligt Naturvårdsverkets besked om större utsläpp från Slite och Skövde underskattades de fossila utsläppen med omkring 348 000 ton koldioxid sammanlagt. Bolaget måste lämna in motsvarande mängd utsläppsrätter och ärendet är anmält till åklagare.

Hur kan cement få lägre klimatpåverkan?

Klinkern står för nästan hela cementets klimatpåverkan. Den viktigaste vägen framåt är därför att ersätta en del av klinkern med andra material som kalksten, flygaska eller pozzolan.

• Anläggningscement FA från Slite har klinkerandelen sänkt till 80 procent med flygaska och kalksten och ger enligt en preliminär livscykelanalys omkring 20 procent lägre utsläpp per ton än den tidigare anläggningscementen.
• Cement med isländsk pozzolan, CEM II/B-M (P-LL), ger 490 kg CO2e per ton mot 634-637 kg för vanlig byggcement och portlandcement.
• LC3, en blandning av klinker, kalksten och kalcinerad lera, kan enligt forskarna bakom metoden ge upp till 40 procent lägre utsläpp utan stora ombyggnader av fabrikerna.
• Koldioxidinfångning är det enda sättet att komma åt utsläppen från kalcineringen. En cement från Brevik med infångning har en deklarerad klimatpåverkan på 243 kg per ton.

Miljövarudeklarationen för Brevikcementen visar hur infångningen räknas. Av 378 kg koldioxid från kalcineringen per ton räknas 237 kg bort tack vare infångningen. Värdet 243 kg per ton är omkring 62 procent lägre än för vanlig byggcement enligt vår beräkning. Benders blev i oktober 2025 först i Sverige med att använda sådan cement.

Som byggherre eller beställare kan du påverka genom att efterfråga klimatförbättrad betong och be om produktens miljövarudeklaration. Skillnaden mellan generiska värden i Boverkets klimatdatabas och en specifik deklaration kan vara stor nog att påverka klimatdeklarationen för hela byggnaden.