Vad är en miljövarudeklaration?

Boverket beskriver miljövarudeklarationen kort: i en EPD för en byggprodukt ”redovisas resultatet från en livscykelanalys i komprimerat format”. Tillverkaren låter göra en livscykelanalys av produkten enligt fastlagda regler. Resultatet sammanställs i en standardiserad rapport som granskas och publiceras.

Siffrorna i en EPD visar hur mycket råvaror, energi och vatten som går åt och vilka utsläpp produkten orsakar. Det mest efterfrågade värdet är klimatpåverkan, GWP (Global Warming Potential), angivet i kilogram koldioxidekvivalenter, men en EPD innehåller också indikatorer som försurning, övergödning och resursanvändning.

En EPD är inte en miljömärkning och säger inte att produkten är bra för miljön. Den redovisar fakta i ett jämförbart format. Köparen avgör själv vad som är tillräckligt bra. En betongprodukt med hög klimatpåverkan kan ha en lika korrekt EPD som en träprodukt med låg.

EPD International AB, som driver The International EPD System från Stockholm, publicerade sin första EPD 1998. Systemet passerade 20 000 publicerade EPD:er under första kvartalet 2026. Enligt systemets sammanställning från december 2025 gäller drygt 86 procent av de EPD:er som EPD International har gett ut byggprodukter.

Vilka standarder styr en EPD?

Tre nivåer av regler styr vad en EPD för en byggprodukt ska innehålla. Ju längre ned i listan, desto mer specifika blir reglerna för just den produkttypen.

EPD International skriver att EPD:er som bygger på samma produktkategoriregler är jämförbara. Därför finns produktkategorireglerna. De bestämmer systemgränser, krav på datakvalitet och hur miljöpåverkan ska fördelas när en fabrik tillverkar flera produkter samtidigt.

Vad står i en EPD?

En EPD för en byggprodukt följer en fast disposition som gör det lätt att hitta rätt uppgift. Dokumentet är ofta 15 till 30 sidor långt, men de flesta läsare behöver bara tre eller fyra av avsnitten.

Börja med programinformationen och kontrollera att EPD:n är giltig. Gå sedan till enheten och systemgränsen innan du läser resultaten. En siffra för GWP säger ingenting förrän du vet om den gäller ett kilogram, en kvadratmeter eller en hel konstruktion.

Vad ändrades med EN 15804+A2?

Standarden EN 15804 kom 2012 och reviderades genom tillägget A2 från 2019. Ändringen gjorde EPD:erna mer heltäckande och lättare att använda i beräkningar för hela byggnader. Tre förändringar märks mest för den som läser en EPD.

• Klimatpåverkan delas upp. GWP redovisas som fossil, biogen och från markanvändning (GWP-fossil, GWP-biogenic och GWP-luluc). GWP-total är summan av de tre.
• Fler moduler blir obligatoriska. Utöver produktskedet A1-A3 måste en EPD enligt A2 också redovisa slutskedet C1-C4 och modul D. Tidigare räckte produktskedet för många produkter.
• Fler indikatorer. A2 lägger till kärnindikatorer och ändrar flera beräkningsmetoder, så gamla och nya EPD:er kan inte jämföras direkt.

Övergången från den äldre versionen A1 skedde inte samma dag överallt. Källorna spretar. Det tyska programmet IBU anger att övergångsperioden gick ut i oktober 2022. EPD International förlängde i stället sina A1-baserade produktkategoriregler till 31 december 2021. EPD:er som redan publicerats enligt A1 gäller sina fem år ut, så båda versionerna förekommer fortfarande sida vid sida.

Vad betyder modulerna A1 till D?

En byggprodukts livscykel delas in i moduler. Bokstaven anger skedet och siffran steget inom skedet. Indelningen är densamma i EPD:er enligt EN 15804 och i livscykelanalyser av hela byggnader enligt EN 15978.

Modul D är den som oftast missförstås. Den visar en möjlig nytta när material återvinns och ersätter nytt material, men nyttan uppstår utanför produktens egen livscykel. Enligt EN 15804+A2 får modul D inte adderas till de övriga modulerna. Den ska alltid redovisas för sig och får inte dras av från A1-A3.

Hur tas en EPD fram?

1. Välj programoperatör och produktkategorireglerEn programoperatör driver ett EPD-program och publicerar deklarationerna. I Sverige är EPD International störst. IBU är ett exempel från Tyskland. Programoperatören anvisar vilka produktkategoriregler som gäller.
2. Samla in dataTillverkaren samlar data om råvaror, energi, transporter, spill och avfall för ett referensår. Data som saknas hämtas ur databaser med generiska värden.
3. Gör livscykelanalysenEn LCA-konsult eller tillverkaren själv beräknar miljöpåverkan modul för modul enligt EN 15804+A2 och skriver en bakgrundsrapport.
4. Låt en tredje part granskaEn oberoende granskare kontrollerar att analysen följer standarden och produktkategorireglerna. Utan godkänd granskning publiceras ingen EPD.
5. Publicera och håll aktuellEPD:n registreras och publiceras hos programoperatören. Den gäller i fem år, men ändras tillverkningen så att resultatet påverkas ska den göras om tidigare.

Tid och kostnad varierar med hur komplex produkten är och hur bra tillverkarens egna data är. Flera tillverkare med liknande produkter kan dela på en branschgemensam EPD, men den visar då ett genomsnitt och inte den enskilda fabrikens resultat.

Vem behöver en EPD?

Ingen tillverkare är i dag skyldig att ta fram en EPD. Efterfrågan kommer från kunderna. En byggherre som räknar med generiska data får ett påslag på cirka 25 procent, så en tillverkare med en specifik EPD kan ge sin kund ett bättre utfall.

• Tillverkare av stommaterial och isolering där klimatpåverkan väger tungt i klimatdeklarationen.
• Leverantörer till offentliga beställare som ställer klimatkrav i upphandlingen.
• Leverantörer till miljöcertifierade projekt där certifieringssystemet ger poäng för produkter med EPD.
• Exportörer till länder där EPD redan efterfrågas i större utsträckning.

För en liten tillverkare med många varianter kan en branschgemensam EPD eller en EPD som täcker en produktfamilj vara en rimlig början. Kraven i byggproduktförordningen CPR-2024 gör att frågan blir svårare att skjuta upp för produkter som omfattas av harmoniserade specifikationer.

Hur läser och jämför du en EPD?

Den vanligaste felläsningen är att jämföra två EPD:er rakt av. Stålbyggnadsinstitutet påpekar i sin introduktion till EPD att miljöpåverkan från två EPD:er inte ska jämföras direkt utan att hänsyn tas till hur produkterna används i byggnaden. Gå igenom fem punkter innan du drar slutsatser.

1. Enheten. En deklarerad enhet är till exempel ett kilogram eller en kubikmeter. En funktionell enhet beskriver produkten i sin funktion, som en meter balk som bär en viss last. Jämför bara produkter med samma enhet och samma funktion.
2. Version av standarden. Står det EN 15804+A1 eller +A2? Siffrorna räknas på olika sätt och kan inte jämföras.
3. Vilken GWP. Jämför GWP-total med GWP-total. Träprodukter har ofta negativ biogen GWP i A1-A3 som vänds när träet förbränns i slutskedet.
4. Specifik eller branschgemensam. En specifik EPD gäller en fabrik. En branschgemensam visar ett genomsnitt.
5. Giltighet. Kontrollera utgivningsdatum och att EPD:n inte har gått ut.

En EPD med lägre GWP i A1-A3 är därför inte automatiskt det bättre valet. En produkt som håller dubbelt så länge eller kräver mindre underhåll kan ge lägre klimatpåverkan sett över byggnadens livslängd, vilket bara en livscykelanalys av hela byggnaden kan visa.

Hur används EPD i klimatdeklarationen?

Sedan 1 januari 2022 ska de flesta nya byggnader i Sverige ha en klimatdeklaration som omfattar modulerna A1-A5. Byggherren får välja mellan generiska data ur Boverkets klimatdatabas och specifika klimatdata för byggprodukterna. Specifika data kommer oftast från EPD:er.

Boverket har satt värdena i klimatdatabasen ”cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata”. Den som använder EPD:er för de stora materialen, som betong, stål och isolering, får därför oftast en lägre och mer rättvisande siffra i klimatdeklarationen.

Vad kräver den nya byggproduktförordningen 2026?

EU:s nya byggproduktförordning (EU) 2024/3110, som Boverket kallar CPR-2024, blev till stora delar tillämplig 8 januari 2026. Prestandadeklarationen ersätts av en prestanda- och överensstämmelsedeklaration (DoPC). Boverket sammanfattar förändringen som att miljövarudeklarationer blir en del av DoPC. Kraven gäller en produkt först när det finns en harmoniserad teknisk specifikation för den som pekar ut egenskaperna.

Tidsplanen ovan bygger på belgiska ekonomiministeriets genomgång av förordningen, som också konstaterade att inga sådana harmoniserade specifikationer var publicerade i augusti 2025. Vissa källor skriver att GWP blir obligatoriskt för prioriterade byggprodukter från 2026, men det stämmer bara för produkter där en specifikation finns. Boverket bedömde våren 2025 att de första produkterna med märkning enligt CPR-2024 kommer omkring 2028.

Vad är skillnaden mellan EPD och byggvarudeklaration?

En byggvarudeklaration är en egendeklaration som redovisar innehåll, råvaror, hantering, avfall och innemiljö. En EPD redovisar miljöpåverkan i siffror och granskas av tredje part. De två kompletterar varandra. I eBVD kan tillverkaren hänvisa till produktens EPD under avsnittet om miljöpåverkan.

Byggvarubedömningen godtar inte en EPD som underlag för kemiskt innehåll men räknar den som ett plus i bedömningen. För klimatdeklarationen gäller det omvända: där är EPD:n det dokument som räknas, medan byggvarudeklarationen inte används. Uppgifterna om återvunnet material och avfall i båda dokumenten är också underlag för materialflödesanalyser av byggnader.

Visste du att

• Klimatdatabasen är cirka 25 procent för hög med avsiktBoverket sätter de generiska värdena högt för att byggherrar ska välja specifika data från EPD:er.
• Modul D får inte dras avEnligt EN 15804+A2 redovisas nyttan av återvinning separat och får inte kvittas mot produktskedet.
• A1 och A2 lever sida vid sidaEPD:er enligt den äldre versionen gäller sina fem år ut, så du kan hitta båda versionerna för samma produkttyp.
• Byggprodukter dominerarDrygt 86 procent av de EPD:er som EPD International har gett ut gäller byggprodukter, enligt sammanställningen från december 2025.