En byggvarudeklaration innehåller en detaljerad information om en byggprodukt. Denna information avser instruktioner om hur produkten ska hanteras under konstruktions-, användnings- och avfallsskedet. Vidare innehåller dokumentet även information om produktens miljöpåverkan i olika skeden av dess livscykel. En komplett Produktbyggnadsdeklaration är ett underlag för bedömning och registrering hos Byggvarubedömningen, SundaHus, eBVD och BASTA samt för val och prioritering av byggprodukter ur en miljösynpunkt.

Vad betyder en byggvarudeklaration (BVD)?

Byggvarudeklarationen (BVD) är ett dokument som ger dig möjlighet att göra ett miljövänligt och långsiktigt effektivt val av byggprodukter i din verksamhet. Med en fullständig information insamlad från både leverantörer och olika databaser i byggvarudeklarationen förstår du vilka risker din verksamhet kan innebära och hur dessa skulle kunna förebyggas. Nu kan du även elektroniskt registrera din deklaration via eBVD, vars innehåll är överenskommet av branschens olika aktörer.

Vad ska en byggvarudeklaration innehålla?

Det finns inget lagstöd som anger hur en byggnadsdeklarationen ska vara ifylld och vad den ska innehålla. Byggbranschen rekommenderar dock starkt att företag alltid skapar en BVD för sina olika byggprodukter. Byggvarudeklarationen bör innehålla en detaljerad redogörelse för en produkts innehåll och dess miljöegenskaper. För kemiska produkter ska även ett säkerhetsdatablad tillhandahållas.

Riktlinjer för en BVD

En byggvarudeklaration (BVD) representerar en kombinerad och överenskommen grund för att ge information om byggproduktens miljöaspekter i olika faser av dess livscykel. Syftet med informationen är att prioritera valet av byggprodukter ur en miljösynpunkt och att göra det lättare att dokumentera monterade byggprodukter för efterföljande drift och administration.

Riktlinjerna nedan innehåller bakgrunden till vilken information som ska lämnas i en byggvarudeklaration (BVD).

Vilken information måste lämnas och varför

Måste jag som leverantör fylla i en byggvarudeklaration och vad är definitionen på en vara?

Det är i princip köparen som avgör om varan är en byggvara och om det ska finnas en byggvarudeklaration. Termen vara används i BVD, förutom när vi specifikt diskuterar en kemisk produkt. Dessa två termer är tydligt definierade i lagstiftningen. Begreppet material har däremot ingen grund i lagstiftningen men används även det i BVD:er.

Definitionerna som används är följande:

• Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara (definition enligt 14 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)).
• En vara är ett föremål som under tillverkningen ges en speciell form, yta eller design, som bestämmer dess funktion i högre grad än dess kemiska sammansättning.
• Material är inte definierat i lagstiftningen. Ordet material används här i den meningen att ett föremål kan bestå av olika material, till exempel trä, stål eller plast.

Innehållet i byggvarudeklarationen utarbetas dels utifrån lagkrav, eller kommande lagkrav, där branschen vill gå i täten, dels utifrån marknadens krav för att kunna ta ett förebyggande grepp i miljöfrågor, kopplat till varor, samt krav kopplade till certifieringssystemen för byggnader på den svenska marknaden.

Deklarationen har tre olika typer av information: obligatorisk, frivillig och stödjande dokumentation för miljöcertifieringssystem i 11 olika avsnitt. I vissa fall överlappar dessa varandra, eftersom de kan vara både obligatoriska och en grund för certifiering av byggnader, eller frivilliga och en grund för certifiering av byggnader. De uppgifter som skapar underlag för certifieringssystem ger en vägledning för leverantören om vilka krav som ska uppfyllas av byggprodukter i de olika systemen som används i Sverige.

De olika uppgifterna i byggvarudeklarationen (BVD)

• Obligatorisk information som är överenskommen inom byggmiljösektorn.
• Information som är frivillig men som branschen håller med om är viktig och bör finnas i grundversionen av BPD.
• Information som underlag för certifieringssystemen för ”Swedish Green Building Council”.

De olika avsnitten i byggvarudeklarationen (BVD):

1. Grundläggande information.
2. Hållbarhetsarbete.
3. Innehållsförklaring.
4. Råvaror.
5. Miljöpåverkan under varans livscykel.
6. Distribution av färdig vara.
7. Byggfasen.
8. Användningsfas.
9. Rivning och återvinning.
10. Avfallshantering.
11. Inomhusmiljö

1. Grundläggande information

Grunddatan innehåller en grundläggande information om leverantören, i syfte att fastställa spårbarhet och identitet för det dokument som utgör en BVD, produkten och de olika föremålen i produkten.

2. Hållbarhetsarbete

Här anges information om leverantörens övergripande miljö, kvalitets och företagens sociala ansvar (CSR). Denna typ av krav är i huvudsak frivilliga. Den information som ges här är relevant för att bedöma hur företaget organiserar sitt övergripande hållbarhetsarbete

3. Innehållsförklaring

Innehållsavsnittet är den del av byggvarudeklarationen som har prioriterats högst av de olika aktörerna inom samhällsutvecklingssektorn. Det finns både lagstadgade krav och marknadskrav som underlag för en redovisning av kemikalieinnehåll. Informationen används för att dokumentera det kemiska innehållet i en vara i en färdig byggnad. Det används också för att prioritera varor som inte innehåller särskilt farliga ämnen. Det är därför viktigt att uppgifterna är korrekt angivna och att eventuella brister i lämnade uppgifter anges.

4. Råvaror

Tillverkningsprocessen för byggprodukter kräver insatser i form av råvaror och energi. Certifieringssystemen kräver i många fall information om vilka typer av råvaror som har använts och var de kommer ifrån, syftet är att främja användningen av lokala råvaror.

5. Miljöpåverkan under varans livscykel

Tillverkning av en vara har alltid en viss påverkan på miljön som kan uppstå under de olika faserna av varans livscykel, till exempel vid utvinning av råvaror och/eller under produktionsfasen. Hela livscykeln måste därför beaktas vid kvantifiering och beräkning av en varas totala miljöpåverkan.

Att göra en livscykelanalys (LCA) är ett sätt att kvantifiera, beräkna och utvärdera en varas miljöpåverkan.

En miljöproduktdeklaration (EPD) är en tredjepartscertifierad deklaration som sammanfattar en produkts eller tjänsts miljöpåverkan (miljöprofil) baserat på livscykeldata (LCA) i enlighet med EN 15804 eller ISO 14025. Varje EPD har ett unikt registreringsnummer och följer en PCR. Om en EPD har upprättats för produkten kan detta anges samt registreringsnummer och vilken PCR som har använts. Dessa uppgifter är frivilliga men bör ingå i Byggvarudeklarationen.

Eftersom det inte är möjligt för alla företag och organisationer att utarbeta en EPD för sina artiklar kan de ändå verka utifrån ett livscykelperspektiv, där detta arbete kan beskrivas kvalitativt i en BVD. Däremot är det inte möjligt att ange kvantifierade siffror som inte är certifierade av en tredje part.

6. Distribution av färdig vara

I Sverige finns förordningen om producentansvar för förpackningar, vars syfte är att begränsa volym och vikt på förpackningar och nå återvinningsmålen (förordning 2014:1073). I detta avsnitt anger man på vilket sätt leverantören förhåller sig till olika system för återvinning av förpackningar.

Ange om även om ”Retursystem Byggpall” används. Retursystem Byggpall är ett pallretursystem anpassat för branschen för att standardisera hanteringen av lastpallar för att minska kostnader, förenkla hanteringen och minska miljöpåverkan. Retursystem Byggpall är branschägt och drivs av byggbranschen genom branschorganisationerna.

Ange även om det finns ett system med flerbruksförpackningar för varan och om leverantören tar tillbaka förpackningar för varan och om detta är kopplat till ett system för producentansvar för förpackningar.

7. Byggfasen

För att säkerställa en god hantering av byggprodukten på platsen bör information lämnas om särskilda krav måste uppfyllas för förvaring av föremålet och om krav måste uppfyllas av omgivande föremål.

8. Användningsfas

Särskild information om varan i fråga när den används eller underhålls ska anges här. Information bör ges för användningsfasen om varan kräver insatsmaterial för drift och underhåll och om den kräver energiförsörjning. Beräknad teknisk livslängd ska även den anges för varan

9. Rivning och återvinning

Återanvändning, återvinning och annan materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall måste öka enligt EU:s avfallsdirektiv. Det är därför viktigt att vid rivning veta hur olika material ska hanteras för att underlätta återanvändning och återvinning.

När det gäller information om varan i rivningsskedet bör leverantören ange om varan är förberedd för demontering. Om varan kräver särskilda åtgärder för skydd av människors hälsa och miljö vid rivning/demontering ska även detta anges här.

10. Avfallshantering

När det gäller byggprodukter finns det mer eller mindre bara frivilliga överenskommelser om producentansvar för avfallsledet när varan nått slutet av sin livslängd. För närvarande omfattas endast elektriska och elektroniska produkter av ett lagstadgat producentansvar. De olika stadierna i byggprocessen behöver därför få information om möjligheten till återanvändning och materialåtervinning för olika byggvaror samt hur restavfallet ska hanteras.

11. Inomhusmiljö

När det gäller utsläpp pågår ett standardiseringsarbete kopplat till byggproduktförordningen. Arbetet sker under CEN/TC 351 Byggprodukter – bedömning av utsläpp av farliga ämnen.

Byggvarubedömning

Byggvarubedömningen är ett verktyg för att utvärdera och ge en information om miljöbedömda byggvaror. Den är till för att påverka produktutvecklingen mot en giftfri och välbyggd miljö. Miljöbedömningen görs utifrån kriterier som utvärderar ämnens egenskaper och en produkts livscykelpåverkan (miljöpåverkan vid tillverkning, användning och omhändertagande som avfall).

Produkten kan få betyget ”Rekommenderas”, ”Accepterat” eller ”Undvik”. Registreringen innehåller produktens säkerhetsdatablad (för kemisk produkt), tekniska specifikationer, innehållsdeklaration och även resultat från emissionstester (för inomhusprodukter). Du kan för byggvarubedömningen även bifoga monteringsanvisningar och underhållshandlingar, men dessa beaktas dock inte vid bedömning.

Miljövarudeklaration (EPD)

Miljövarudeklarationer (EPD) beskriver en produkts miljöegenskaper ur ett livscykelperspektiv. Den ger en jämförbar information om olika produkters miljöpåverkan och kan därför användas vid en miljövänlig upphandling.

Innehållet i EPD följer kategorier som baseras på kriterier i standardserien ISO 14040 men annan relevant information utöver dessa kriterier kan även inkluderas. En EPD kan användas som ett kommunikationsverktyg som beskriver relevanta aspekter av en produkts miljöprestanda.

Miljövarudeklarationer för byggprodukter

Miljövarudeklarationer för byggprodukter ger en vägledning i valet och underlättar dokumentationen av produkter i byggprocessen. De tillhandahåller också en grundläggande information för att utföra livscykelbedömningar.

Syftet med en miljövarudeklaration för byggprodukter

Miljövarudeklarationer (EPD) för byggprodukter ger en viktig information om produkter och deras användning. De hjälper till att välja ut de bästa materialen för byggandet och ger ett underlag för dokumentationen av de byggmaterial som används i ett byggnadsarbete (t.ex. med hjälp av byggcertifikatet). De kan användas för livscykelbedömningar av byggnader för att underlätta en ekologisk planering och konstruktion av byggnader. EPD för byggprodukter är därför en del av hållbara byggkoncept.

Innehåll i en EPD

En EPD består av en produktbeskrivning, livscykelanalysdata och relevant dokumentation och testcertifikat:

• Produktbeskrivning (identifiering med namn och karaktärisering av produkten, deklaration av materialinnehåll, miljö- och hälsorelaterad information under hela produktens livscykel, i synnerhet då effekten av dess användning på inomhusluft, mark och grundvatten, utomhusmiljön och dricksvatten om tillämpligt).
• Livscykelanalysdata (utvalda parametrar för inventeringsanalys och konsekvensbedömning, t.ex. förbrukning av naturresurser, baserat på samordnade funktionella måttenheter, energi- och transportmodeller, samt andra systemgränser).
• Erforderlig dokumentation, samt provintyg.

De professionella och tekniska grunderna för EPD måste vara verifierbara och måste uppfylla kraven i ISO 14025 för miljömärkning, ISO 21930 för EPD för byggprodukter och den mer specifika EN 15804 för produktkategoriregler (PCR) för byggprodukter EPD.

Den sistnämnda – förutom andra standarder för hållbarhet i byggarbeten – hanteras och vidareutvecklas av CEN/TC 350.

Utveckling och kvalitetssäkring av EPD

Processen för utveckling och kvalitetssäkring av en EPD organiseras privaträttsligt i tre separata steg:

1. En produktgruppspanel diskuterar och fattar beslut i allmänna frågor, särskilt när det gäller produktnamn och distinktion från andra produkter eller produktgrupper; den ger förtydliganden om erforderliga produktbeskrivningar vid behov och om livscykelbedömningar. Den bestämmer också vilka prov som ska lämnas in. Produktgruppspanelen är öppen för alla intresserade.
2. Producenter eller producentgrupper gör informationen tillgänglig enligt allmänna krav för de faktiska produkterna eller produktgrupperna.
3. Oberoende tredje parter granskar miljödeklarationen, utöver eventuell certifiering av miljödeklarationen av ett certifieringsorgan.

Alla leverantörer av EPD måste också uppfylla följande krav:

• Granskning av livscykelanalysdata av oberoende tredje parter,
• Säkerställa en regelbunden rapportering och publicering av programmet och resultaten,
• Fastställande av en deadline för att uppfylla programkraven.

Målen ovan representerar en strävan att tjäna allmänhetens intresse för att uppnå öppenhet, neutralitet och tillförlitlighet i miljöproduktdeklarationer.

Utvecklingen i Europa

Etablerade EPD-program finns bland annat i Tyskland, Frankrike och Sverige, och nya EPD-system införs för närvarande i nästan alla länder i Europa. Europas stora EPD-program lanserade ”ECO-plattformen” för att säkerställa en viss enhetlighet inom ramen för EN 15804-standarden. Syftet är att komma överens om en gemensam EPD för byggprodukter inom hela Europa.

Skillnaden mellan BVD och EPD

Medan BVD ger en detaljerad redogörelse för en produkts innehåll, så beskriver EPD en produkts miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

BASTA

BASTA är ett register som innehåller information om produkter och varor som uppfyller BASTAs kriterier och begränsar infasnings- och riskreducerande ämnen. BASTA följer den officiella svenska tolkningen av EU:s riktlinjer för sammansatta produkter ”Artikel 33”. För en sammansatt produkt innebär det att alla ingående komponenter som en gång var enskilda produkter, själva ska bedömas separat.

SundaHus

SundaHus är ett privat företag som genom ett webbaserat system och kvalificerad rådgivning erbjuder en helhetslösning för att systematisera arbetet med materialval och därmed fasa ut farliga ämnen i en byggnads hela livscykel. SundaHus skapar förutsättningar för ett effektivt arbete utifrån medvetna materialval.

Registrering av en byggvarudeklaration

Registrering av byggvarudeklarationer görs via portalen ”Building Materials Industries”. Registrering avser ett företags hållbarhetsarbete och certifiering. Innehållet i en produkt redovisas med råvaror, miljöpåverkan i samband med produktion, distribution och byggskede. Information om rivning och avfallshantering ska också noteras och om produkter ger upphov till utsläpp.

Byggvarudeklaration på engelska

Byggvarudeklaration i portalen ”Building Materials Industries” kan också skapas och registreras på engelska genom att välja språk i applikationen. Instruktioner finns även på engelska. Den engelska varianten kan vara viktig för att kommunicera med en leverantör utanför Sverige. Det är ofta deras uppgift att beskriva mer om produktens miljöpåverkan av råvaror och miljöpåverkan i samband med tillverkning.