Vad är prefab och prefabricering?

Prefabricering betyder att delar av en byggnad tillverkas i förväg i en fabrik, i stället för att byggas på plats. Ordet består av pre (från latinets prae, före) och fabricering. Prefab är en förkortning som används både om tekniken och om husen.

Tekniken är en del av det som kallas industriellt byggande. Svensk Betong beskriver hur produktionen flyttar från en tillfällig byggarbetsplats till en fast industri. En stor del av produktionen på byggplatsen ersätts med montering. Byggnaden blir då mer som en produkt som tillverkas än ett unikt projekt som byggs från grunden varje gång.

Skillnaden mot ett platsbyggt hus gäller var arbetet görs, inte vilka material som används. Ett prefabricerat hus kan ha stomme av trä, betong eller stål. Ett platsbyggt hus kan innehålla många prefabricerade delar som fönster, takstolar och trappor.

Vilka slags prefabricerade element finns?

Graden av prefabricering varierar från enskilda balkar till hela rum. Svenskt Trä anger att planelement flyttar 20 till 30 procent av byggarbetet till fabrik, medan volymelement flyttar över 80 procent av arbetet inomhus.

Håldäcken är spännarmerade i underkant och kan sågas på längden redan i fabriken. Ovanpå läggs oftast en pågjutning eller avjämning på 20 till 50 millimeter enligt Svensk Betong. Ett modulhus kommer enligt husleverantören Derome med fönster, dörrar, isolering, fasad, inredning, el och rör färdigmonterade i varje modul.

Hur har prefab använts i Sverige?

Prefabricerade trähus har en lång tradition i Sverige. Boro-hus i Landsbro började tillverka hus 1923 och gav ut sin första katalog året efter. Myresjöhus grundades 1927 av Albert Johansson. Stomelement av betong har tillverkats i Sverige sedan 1930-talet.

Under miljonprogrammet 1965-1974 byggdes omkring en miljon bostäder, mellan 940 000 och 1 006 000 beroende på källa. Ungefär en tredjedel var höghusområden, en tredjedel låga flerbostadshus och en tredjedel småhus. Östberga i södra Stockholm, byggt 1960, var det första stora bostadsområdet av prefabricerade betongelement, gjutna i en fältfabrik på platsen.

Bilden av miljonprogrammet som enbart betonghus stämmer inte helt: enligt Wikipedia användes fasader av prefabricerade betongelement först mot slutet av perioden och putsade fasader var vanligast i Stockholms län. Kritiken mot de stora områdena tog fart med Dagens Nyheters artikel Riv Skärholmen i september 1968.

Hur vanligt är prefab i dag 2026?

Monteringsfärdiga trähus dominerar bland de småhus som byggs styckevis. Enligt TMF:s statistik, som bygger på uppgifter från Byggfakta, gällde 84,2 procent av bygglovsansökningarna för styckebyggda hus monteringsfärdiga trähus första halvåret 2026. Trähus av lösvirke stod för 14 procent och stenhus för 1,8 procent.

För flerbostadshus finns ingen samlad statistik över hur stor del som byggs med prefabricerade betongelement. Andelen lägenheter i nya flerbostadshus med trästomme var 17,4 procent 2024 enligt SCB:s siffror för TMF. En studie från Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet 2017 visade att omkring 90 procent av lägenheterna i industriellt byggda trähus byggdes med volymelement.

Vilka är fördelarna och nackdelarna?

Byggtiden är det tydligaste argumentet. Svenskt Trä skriver att byggtiden kan kortas med upp till 80 procent med industriellt byggande i trä. Ett femvåningshus av volymelement kan stå klart på omkring tio veckor när grundplattan är gjuten. Siffrorna kommer från branschen och gäller de mest industrialiserade systemen.

Mindre risk för fukt är en annan fördel. Betongelement har ett lågt vattencementtal, torkar snabbt och tar upp lite regnvatten. En byggnad av element blir tät snabbare. Håldäckens kanaler behöver ändå dräneras med hål i sina lägsta punkter enligt Svensk Betong.

Hur stora element går att transportera?

Transporterna sätter en övre gräns för elementens storlek. Enligt Transportstyrelsen får en odelbar last vara upp till 350 centimeter bred utan dispens. Bredare laster kräver alltid dispens från väghållaren. Tunga laster kräver också dispens.

Svensk Betong skriver att längd, höjd, bredd och vikt i extremfall kan begränsa hur elementen utformas. Därför planeras transporten tidigt och elementen delas upp efter vad som går att frakta på väg.

Har prefabricerade hus lägre klimatpåverkan?

Det beror mer på materialet än på om delarna tillverkas i fabrik. I SBUF-projekt 19-07 jämförde IVL och KTH samma flerbostadshus på fem våningar med fem olika stomsystem. Prefabricerad betongstomme med håldäck gav 272 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter från råvara till färdig byggnad, mot 331 för platsgjuten betong och 223 för volymelement och KL-trä.

Prefabricerade produkter har ofta egna miljövarudeklarationer. Strängbetongs håldäck har en EPD med 128 kilo koldioxidekvivalenter per ton för tillverkningen (A1-A3), giltig till juni 2029. Det betyder något i en klimatdeklaration. Med produktspecifika data från en EPD i stället för Boverkets generiska värden, som ligger omkring 25 procent över genomsnittet, blir resultatet både lägre och mer rättvisande.

En annan klimatfördel är mindre spill. Avfallet i fabriksledet är omkring 2 viktprocent eller mindre enligt en forskningsöversikt från 2013. Transporterna till byggplatsen tillkommer och ger både kostnader och risk för skador på elementen.

Visste du att

• Prefabhus har funnits i över 100 årBoro-hus i Landsbro gav ut sin första huskatalog 1924.
• Moduler kommer nästan färdigaMed volymelement görs över 80 procent av arbetet inomhus enligt Svenskt Trä.
• Miljonprogrammet var inte bara betongPutsade fasader var vanligast i Stockholms län.
• Fabriken slösar mindreSpillet i fabriksledet är omkring 2 viktprocent eller mindre.