NCC har stämt försäkringsbolaget Trygg-Hansa i Stockholms tingsrätt efter branden på Lisebergs vattenpark Oceana den 12 februari 2024. Bakgrunden är att Trygg-Hansa nekade ersättning sommaren 2025 med motiveringen att NCC och underentreprenören Whitewater agerat med ”grov vårdslöshet”. NCC själva beskriver stämningen som ett sätt att ”undvika preskription och säkerställa våra rättigheter i framtiden”.
För dig som privatperson kan det här låta som en avlägsen miljardtvist mellan storbolag. Men under ytan ligger en lärdom som gäller alla byggprojekt – också ditt nästa altanbygge eller takbyte.
Vad tvisten faktiskt handlar om
Branden bröt ut under svetsarbete med en så kallad elmuffsvets på rör. En 51-årig byggledare omkom och omkring 15 personer fick lindriga skador. Statens haverikommission slog senare fast att svetsningen var brandorsaken, och pekade samtidigt på brister i arbetsmiljöarbetet – montörerna saknade rätt kunskap om riskerna.
NCC var totalentreprenör för Oceana och hade rollerna som BAS-U, BAS-P samt brandskydds- och tillståndsansvarig för heta arbeten. Whitewater, en underentreprenör, var den som rent fysiskt utförde svetsningen. NCC har invänt att riskerna med just elmuffsvetsning inte var allmänt kända i branschen vid tidpunkten, och att Whitewater arbetade på direkt uppdrag av Liseberg snarare än av NCC.
Trygg-Hansa köper inte resonemanget. De anser att skadan orsakats genom medvetet risktagande – och då gäller inte projektförsäkringen.
Liseberg har för egen del stämt Trygg-Hansa på 1,02 miljarder kronor i en separat process som lämnades in till Stockholms tingsrätt den 8 juli 2025.
Varför ”heta arbeten” är det farligaste momentet på byggarbetsplatsen
Begreppet heta arbeten är centralt i hela tvisten, och det är värt att förstå även för dig som bygger hemma. Det handlar om alla arbeten som kan orsaka brand: svetsning, lödning, skärning, takläggning med varma metoder, vinkelslipning mot metall.
Försäkringsbranschen har ett eget regelverk här. För att hemförsäkringen eller projektförsäkringen ska gälla krävs i normalfallet att den som utför arbetet har certifikat för Heta Arbeten – utfärdat av Brandskyddsföreningen efter en endagskurs.
Det gäller inte bara på storbyggen. Anlitar du någon som ska tjärlägga ditt papptak, lasersvetsa en räckesinfästning eller skära plåt nära din altan, så ska personen ha certifikatet. Saknas det och olyckan är framme – då får du diskussionen som NCC just nu har med Trygg-Hansa, fast i mindre format.
Det här ska du kräva av din hantverkare
Innan arbetet startar:
- Giltigt certifikat för Heta Arbeten – be att få se det fysiskt eller på telefonen
- Egen ansvarsförsäkring hos hantverkaren, inte bara F-skattsedel
- Skriftligt avtal där det framgår vem som ansvarar för brandskyddet på platsen
- Tillståndslista ifylld före varje hett arbetsmoment (krav från försäkringsbolaget)
- Brandvakt ska finnas på plats under arbetet och minst en timme efter avslutat moment
Punkten om brandvakt missas oftast. Den enklaste och dyraste branden är den som börjar pyra i ett bjälklag två timmar efter att svetsaren åkt hem.
Försäkringsfällan som drabbar privatpersoner
Det NCC nu kämpar mot – att försäkringsbolaget åberopar grov vårdslöshet – händer hela tiden i mindre skala. Vanliga scenarier där hemförsäkringen plötsligt inte täcker:
Du anlitar en ”kompis till en kompis” utan F-skatt för att svetsa fast något i pannrummet. Det börjar brinna. Försäkringsbolaget konstaterar att personen saknade behörighet och ersättning uteblir.
Du gör själv heta arbeten på taket utan certifikat. Glöd hamnar under takpappen och blossar upp på natten. Försäkringen prövar grov vårdslöshet.
En hantverkare med egen firma slarvar med brandvakt. Branden bryter ut efter att de gått hem. Diskussionen om vems försäkring som ska täcka kan dra ut i åratal.
Tumregeln är enkel: om någon ska använda öppen låga, gnistbildande verktyg eller varmluftspistol över 500 grader på din egendom – då ska det finnas certifikat, brandvakt och dokumentation. Punkt.
Varför NCC nu stäms för preskriptionsfrågan
NCC har varit tydliga med att stämningen mot Trygg-Hansa inte i första hand handlar om att få loss pengar idag. Den handlar om att stoppa preskriptionsklockan.
Försäkringsfordringar har ofta en preskriptionstid på tio år, men i vissa fall kortare. Om man inte agerar inom tidsfristen förlorar man rätten att kräva ersättning – oavsett hur stark sak man har. Genom att lämna in stämningen säkrar NCC sin position medan ansvarsfrågan fortsätter att utredas.
För dig som privatperson är principen densamma. Får du en vattenskada eller brandskada som försäkringsbolaget tycker är knepig, vänta inte med att gå vidare. Reklamera skriftligt direkt, vänd dig till Allmänna reklamationsnämnden om du inte kommer överens, och var medveten om att tidsfrister gäller även för dig.
Återuppbyggnaden pågår parallellt med rättsprocessen
Det märkliga med hela situationen är att NCC har fått förtroendet att bygga upp Oceana igen – samtidigt som de står som motpart i en miljardtvist om den första branden. Det säger något om hur stora svenska byggprojekt fungerar: aktörerna är så få och kompetensen så specialiserad att man fortsätter samarbeta även genom rättsprocesser.
Vill du läsa mer om själva anläggningen och vad som faktiskt skulle byggas där, har vi en separat artikel om Lisebergs ambitiösa vattenvärld Oceana.
Vad du tar med dig till nästa hemprojekt
Den största lärdomen från Oceana-branden är inte juridisk – den är praktisk. Branden orsakades av en arbetsmetod där den som utförde jobbet inte fullt ut förstod risken. Det är ett misstag som upprepas dagligen, i mindre skala, på svenska villatomter.
Innan du startar ett bygge med inslag av heta arbeten – taklägg, plåt, svetsade infästningar, varmluftsarbeten på rör – gör tre saker. Ring ditt försäkringsbolag och fråga vad som krävs. Begär certifikat av hantverkaren. Och se till att brandvakten faktiskt stannar kvar efter att jobbet är klart.
Det är skillnaden mellan en försäkring som täcker och en miljardtvist i tingsrätten.
