Solenergi från solkraft innebär att solens strålar omvandlas till användbar energi – antingen i form av elektricitet (solel) eller värme (solvärme). Tekniken bakom detta delas främst upp i två kategorier: solceller (för el) och solfångare (för värme). En normalvilla i Sverige med eluppvärmning förbrukar cirka 17 000–20 000 kWh per år. En solcellsanläggning på 10 kW – vilket motsvarar runt 50 m² takyta – kan generera cirka 9 500 kWh per år, vilket kan täcka över hälften av hela elbehovet.

Genom att även installera solfångare som ger 500–700 kWh värme per m² och år kan du drastiskt minska behovet av köpt energi för uppvärmning och varmvatten. Kombinationen av solceller och solfångare gör det möjligt att i princip halvera elräkningen för ett vanligt hushåll – med potential till ännu större besparingar beroende på hushållets förbrukning, takets läge och val av teknik.

Normal elförbrukning i svenska villor – vad du utgår från

En genomsnittlig villa i Sverige med eluppvärmning drar omkring 20 000 kWh per år. Om huset istället värms upp med fjärrvärme, bergvärme eller pellets sjunker elförbrukningen till cirka 5 000–8 000 kWh, främst för hushållsel. Den största energiboven är alltså uppvärmning och varmvatten – vilket gör det logiskt att fokusera på just dessa delar när man installerar solenergilösningar.

Solceller på taket – ett kraftfullt verktyg för egen elproduktion

Solceller bygger på den fotovoltaiska effekten, där kiselceller omvandlar solljus direkt till el. En anläggning på 10 kW ger i genomsnitt 9 500 kWh per år i Sverige – trots vårt kalla klimat. Faktum är att solceller presterar bättre vid lägre temperaturer. Detta täcker en betydande del av villans energibehov. För att producera runt 20 000 kWh (hela elbehovet för en eluppvärmd villa) krävs en större installation på cirka 18–20 kW – vilket innebär över 80 m² takyta.

Effektiv solkraft till varmvatten och värmesystem

Till skillnad från solceller, som producerar elektricitet, används solfångare för att generera värme. De fungerar genom att en vätska värms upp av solens strålar i absorberande paneler, och vätskan leds sedan till varmvattenberedare eller värmesystem. En typisk solfångare kan producera upp till 700 kWh värme per kvadratmeter per år. Installerar du exempelvis 8 m² solfångare kan du räkna med cirka 5 600 kWh årlig värme – vilket täcker större delen av ett hushålls behov av tappvarmvatten under sommarhalvåret.

Hybridpaneler – maximera ytan, få både el och värme

För dig som har begränsad takyta är hybridpaneler (PV/T) ett smart alternativ. De kombinerar solceller och solfångare i samma modul. Värmen från solinstrålningen kyler solcellerna – vilket ökar deras effektivitet – och tas samtidigt tillvara i en vätska som används till uppvärmning. Denna dubbla funktion gör PV/T till en mycket plats- och kostnadseffektiv lösning.

Kostnadsbesparing och ekonomiskt stöd

Med en solcellsanläggning kan du inte bara minska dina elkostnader, du kan också sälja el du inte själv förbrukar. Skattereduktionen ligger på 60 öre per såld kWh upp till 18 000 kWh per år. Det finns även ROT-avdrag och gröna lån att söka. En anläggning på 10 kW kostar omkring 130 000–160 000 kr installerad – men återbetalar sig ofta inom 10–12 år, samtidigt som livslängden är 25–30 år.

Så ser potentialen för solenergi ut i Sverige

Trots att Sverige ligger långt norrut får vi ungefär 1 000 kWh solinstrålning per kvadratmeter och år – vilket gör solenergi lönsamt. Solinstrålningen i t.ex. Mälardalen är bara ca 15 % lägre än i norra Tyskland, där solenergi redan är en viktig del av energisystemet. Södra Sverige har bäst förutsättningar, men tekniken fungerar i hela landet – även i Norrland.

Så får du maximal effekt från solkraft

• Placering: Solpaneler bör placeras i sydläge med 30–45° lutning för bästa effekt.
• Takskuggning: Undvik träd eller skorstenar som skuggar panelerna.
• Överdimensionera inte: Anpassa storlek efter elförbrukning och takyta – överskottsel får visserligen skattereduktion, men ger inte lika stor lönsamhet som egenförbrukad el.
• Kombinera med lagring: Batterilagring kan öka självförsörjningsgraden från 30–40 % till över 70 %.