Vad är en klimatdeklaration?

Klimatdeklarationen infördes genom lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, som gäller sedan 1 januari 2022. Lagens syfte är enligt 1 § att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs. Byggherren ansvarar för att deklarationen upprättas och ska lämna in den till Boverket, som för ett register över alla deklarationer.

Deklarationen är en avgränsad livscykelanalys. Den räknar bara klimatpåverkan och inte andra miljöeffekter. Den omfattar också bara byggskedet: råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukterna samt transport till och arbetet på byggarbetsplatsen. Driften av byggnaden och rivningen ingår inte.

Lagen gäller inte byggnader där ansökan om bygglov kom in till byggnadsnämnden före 1 januari 2022. Den gäller inte heller tillbyggnader: enligt Boverket behöver ingen ny klimatdeklaration göras när en befintlig byggnad byggs till.

Vilka byggnader ska klimatdeklareras?

Huvudregeln är att lagen gäller när nya byggnader uppförs. Enligt 5 § omfattas sex grupper inte av skyldigheten:

1. byggnader med tidsbegränsat bygglov som ska användas i högst två år
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § plan- och bygglagen
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring
5. byggnader med högst 100,0 kvadratmeter bruttoarea
6. byggnader för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet

Därtill undantar 6 § en byggherre som är en fysisk person och som bygger utanför näringsverksamhet. Bygger du ett eget hus åt dig själv behöver du ingen klimatdeklaration, men ett småhus som ett byggföretag uppför för försäljning omfattas. Förordningen (2021:789) undantar också vissa statliga byggherrar, bland annat Fortifikationsverket och Trafikverket, för en del av deras byggnader.

Vad ska räknas in?

Enligt 8 § i lagen ska uppgifterna om klimatpåverkan omfatta råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet. Förordningen anger vilka delar av byggnaden som räknas och Boverkets föreskrifter BFS 2021:7 preciserar resten.

I Boverkets statistik över deklarationerna står de bärande konstruktionsdelarna utom grundläggningen och klimatskärmen för omkring 37 procent var av klimatpåverkan i produktskedet. Grundläggningen står för omkring 18 procent och innerväggarna för omkring 8 procent.

Vilka klimatdata får användas?

För byggprodukterna i produktskedet A1-A3 får byggherren enligt 4 § i BFS 2021:7 välja mellan generiska data ur Boverkets klimatdatabas och specifika klimatdata. Specifika data ska komma från en miljövarudeklaration som är tredjepartsgranskad eller motsvarande. För transporterna i A4 ska generiska data användas.

Boverket har satt värdena i klimatdatabasen cirka 25 procent högre än genomsnittet för att stimulera användningen av specifika data, vilket märks i statistiken: andelen specifika klimatdata ökade från 12 procent 2024 till 38 procent 2025. Databasen är gratis och uppdateras regelbundet, senast i januari 2026.

Hur lämnar du in en klimatdeklaration?

1. Ta fram mängdernaMängden material i klimatskärm, stomme och innerväggar tas ur ritningar eller BIM-modell.
2. Beräkna klimatpåverkanMängderna multipliceras med klimatdata. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg från IVL är gratis.
3. Registrera i Boverkets e-tjänstDeklaranten fyller i Boverkets formulär och signerar med e-legitimation. En bekräftelse går till både deklaranten och byggherren.
4. Visa upp för byggnadsnämndenEnligt plan- och bygglagen 10 kap. 34 § får slutbesked ges först när klimatdeklarationen har lämnats in eller när byggherren gjort sannolikt att den inte krävs.
5. Spara underlagetUnderlaget ska enligt förordningen sparas i fem år från att deklarationen lämnades in.

Det finns inga krav på att den som upprättar deklarationen har särskild behörighet. Många byggherrar anlitar ändå en miljökonsult med erfarenhet av livscykelanalys. Behöver en inlämnad deklaration rättas kontaktar du Boverket, som låser upp den så att den kan kompletteras och signeras på nytt.

Hur sänker du klimatpåverkan i deklarationen 2026?

Klimatdeklarationen redovisar ett värde men kräver i dag inget visst resultat. Ändå vill många byggherrar få ner siffran, både inför de gränsvärden som Boverket föreslår och för att möta krav i miljöcertifieringar och upphandlingar.

• Byt till specifika data: generiska värden är satta cirka 25 procent högre än genomsnittet, så EPD:er för de stora materialen ger oftast ett lägre och mer rättvisande värde.
• Börja med stommen och klimatskärmen: de står enligt Boverkets statistik för omkring tre fjärdedelar av klimatpåverkan i produktskedet.
• Glöm inte grundläggningen: den står för omkring 18 procent, så valet av betong och mängd armering påverkar mycket.
• Räkna tidigt: en grov beräkning i tidigt skede visar var åtgärderna ger störst effekt, medan det fortfarande går att ändra konstruktionen.

Att byta till specifika data sänker bara siffran om produkten verkligen har lägre klimatpåverkan än genomsnittet. Kontrollera därför att EPD:n gäller den produkt som levereras till bygget och att den är giltig.

Vad händer om uppgifterna är fel?

Boverket är tillsynsmyndighet och har rätt att begära de uppgifter och handlingar som behövs. Avviker det registrerade värdet på ett sätt som inte är godtagbart ändrar Boverket värdet, om inte byggherren gör sannolikt att avvikelsen är godtagbar.

En sanktionsavgift kan tas ut om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter och skäligen borde ha insett det och värdet avviker väsentligt. Enligt förordningens 13 § är avgiften ett prisbasbelopp plus 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter bruttoarea, högst tio prisbasbelopp. Med prisbasbeloppet för 2026, 59 200 kronor, blir avgiften för en byggnad på 2 000 kvadratmeter 177 600 kronor. Taket på 592 000 kronor nås vid 9 000 kvadratmeter.

Att inte lämna någon deklaration alls ger ingen sanktionsavgift enligt klimatdeklarationslagen. Följden blir i stället att kommunen bara kan ge ett interimistiskt slutbesked. Boverkets beslut om sanktionsavgift kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Hur stor klimatpåverkan har nya byggnader?

Enligt Boverkets statistik ur registret hade 3 274 klimatdeklarationer registrerats fram till och med 2025: 62 under 2022, 662 under 2023, 1 041 under 2024 och 1 509 under 2025. Medianvärdena varierade 2025 mellan 163 och 326 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea.

Värdena anges i kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea. Boverket påpekar att vissa grupper bygger på få deklarationer, till exempel gymnasieskolorna 2025 med bara sju. Deklarationerna från 2022 var för få för att användas. Skillnaderna mellan åren kan därför delvis bero på vilka projekt som råkade bli klara.

Vad händer med klimatdeklarationen från 2027?

EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EU) 2024/1275 kräver att klimatpåverkan under hela livscykeln, livscykel-GWP, beräknas för nya byggnader. Boverket lämnade i maj 2026 rapporten Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan (2026:16), som skickades på remiss i juni 2026 med sista svarsdag 23 oktober 2026.

Gränsvärdena i förordningsförslaget varierar efter byggnadstyp. Byggnader med en användbar golvarea under 50 kvadratmeter undantas och livscykel-GWP ska redovisas i energideklarationen med en referensstudieperiod på 50 år.

Jämförs förslaget med medianvärdena ligger dagens flerbostadshus nära gränsen, medan medianen för småhus ligger över de föreslagna gränsvärdena för småhus. Jämförelsen är grov, eftersom förslaget omfattar fler byggdelar än dagens deklaration. Förslaget innebär också en ny byggsanktionsavgift för den som överskrider gränsvärdet. Inget är beslutat och ett tidigare förslag om gränsvärden som skulle ha gällt från juli 2025 genomfördes aldrig.

Visste du att

• Tillbyggnader slipperEn tillbyggnad av en befintlig byggnad kräver ingen ny klimatdeklaration.
• Ytskikten räknas inteInvändiga ytskikt på klimatskärm, bärande delar och innerväggar ska inte ingå enligt BFS 2021:7.
• Trä får inte räkna med upptagUpptag av växthusgaser får inte räknas in i klimatdeklarationen.
• Ingen deklaration, inget slutbeskedUtan inlämnad klimatdeklaration kan kommunen bara ge interimistiskt slutbesked.