Vad är BIM?

BIM står för Building Information Modelling, på svenska byggnadsinformationsmodellering. BIM Alliance förklarar att en modell i det här sammanhanget är en digital objektbaserad modell, där objekten representerar verkliga objekt som en vägg, en bropelare eller en vägbana. Begreppet gäller både byggnader och infrastruktur som vägar, järnvägar, broar och tunnlar.

Skillnaden mot en vanlig ritning är informationen. En linje på en ritning visar bara var en vägg står. Ett väggobjekt i en BIM-modell vet vilka skikt väggen består av, hur tjock den är, vilken brandklass den har och vilka produkter som byggts in. Samma modell kan sedan användas för mängdberäkning, kollisionskontroll, energiberäkning, klimatberäkning och förvaltning.

BIM är mer ett arbetssätt än ett program. Arkitekter, konstruktörer, installatörer och entreprenörer arbetar i sina egna verktyg men lämnar ifrån sig modeller i gemensamma format, så att informationen kan föras vidare utan att skrivas in på nytt.

Boverket fick den 28 september 2023 i uppdrag av regeringen att ta fram ett stöd för offentliga aktörer om byggnadsinformationsmodellering för byggnader. Uppdraget redovisades i februari 2024.

Vilka standarder används i BIM?

BIM bygger på ett antal internationella standarder. Några styr hur informationen hanteras, andra hur den lagras och beskrivs. Tabellen visar dem som berör produktinformation och byggvarudeklarationer mest.

För den som arbetar med byggvarudeklarationer är IFC, IDS och datamallarna viktigast, eftersom IFC bär informationen mellan programmen och IDS anger vilka egenskaper beställaren kräver. Datamallarna enligt ISO 23387 beskriver hur en tillverkare ska strukturera sina produktdata så att de går att läsa in.

Hur kopplas en byggvarudeklaration till BIM?

Tanken att byggvarudeklarationen ska kunna läsas av BIM-verktyg är inte ny. Redan 2014 skrev Byggmaterialindustrierna, IVL och WSP i SBUF-rapporten Framtidens BVD att utvecklingen mot byggnadsinformationsmodeller kräver att miljöinformationen hanteras digitalt. Rapporten föreslog en datafil för byggmaterial i formatet IFC eller XML och tydligare identitet för produkterna, till exempel med GTIN.

En del av förslagen har genomförts. Enligt SBUF finns byggvarudeklarationen sedan eBVD2015 i både pdf- och XML-format. eBVD har i dag API-kopplingar till BASTA, Finfo, Golvbranschen och Svenskt Trä. API-avtalet är kostnadsfritt enligt eBVD. Någon dokumenterad direktkoppling mellan eBVD och IFC eller de stora BIM-programmen finns ännu inte.

I projekten sker kopplingen därför oftast på tre sätt. Objektet i modellen får en egenskap med länk till produktens deklaration. Produkten registreras i en loggbok i ett bedömningssystem som BASTA, Byggvarubedömningen eller SundaHus, med hänvisning till objektet. Eller så samlas dokumenten i en projektdatabas där både modellen och deklarationerna finns.

Hur länkar du produktdata till modellen 2026?

Det finns ingen färdig standardlösning, men arbetsgången nedan bygger på de standarder och system som finns. Den passar både beställare som vill ställa krav och entreprenörer som vill få ordning på dokumentationen.

1. Ställ kraven tidigtBestäm vilka egenskaper objekten ska ha, till exempel länk till byggvarudeklaration, EPD-nummer och betyg i bedömningssystemet. Kraven kan skrivas maskinläsbart med IDS.
2. Klassificera objektenAnvänd CoClass eller BSAB så att varje objekt går att koppla till rätt produktgrupp och mängd.
3. Byt generiskt mot specifiktNär produkten väljs ersätts den generiska beskrivningen med tillverkarens produkt. Länkarna till eBVD och EPD läggs in samtidigt.
4. Logga det som byggs inRegistrera de levererade produkterna i loggboken så att modellen visar det som verkligen finns i byggnaden.
5. Lämna över till förvaltningenÖverlämna modellen och deklarationerna tillsammans. Vid renovering eller rivning visar de vilka material som finns och hur de ska tas om hand.

Steget att logga inbyggda produkter är det som oftast glöms bort. Utan det visar modellen vad som projekterades och inte vad som byggdes, så värdet för förvaltning och framtida rivning försvinner.

Hur används BIM i klimatdeklarationen?

En klimatdeklaration bygger på mängder av material multiplicerade med klimatdata. BIM-modellen är den naturliga källan till mängderna, eftersom varje objekt har mått och materialskikt. Med en modell som klassificerats rätt kan mängderna tas ut automatiskt i stället för att räknas för hand ur ritningar.

IVL beskriver i SBUF-rapporten 14216 från februari 2026 en branschgemensam metodik för klimatberäkning i BIM-processens tidiga skeden. Uppgifterna om byggdelar exporteras till Excel och läses sedan in i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), som beräknar klimatpåverkan och tar fram en rapport. Rapporten pekar också på ett hinder: klassificeringssystem som BSAB och CoClass används ofta först i senare skeden, vilket försvårar klimatberäkningar tidigt i projektet.

När produkterna väljs kan de generiska klimatdata bytas mot specifika data från EPD:er, i samma steg som byggvarudeklarationen kopplas till objektet. Bytet lönar sig eftersom Boverkets generiska värden är satta cirka 25 procent högre än genomsnittet.

Vad betyder det digitala produktpasset för BIM?

EU:s nya byggproduktförordning (EU) 2024/3110 inför ett system för digitala produktpass för byggprodukter. Enligt artikel 75 ska passet vara kompatibelt med det digitala produktpass som inrättats genom ekodesignförordningen (EU) 2024/1781, ”utan att äventyra interoperabiliteten med byggnadsinformationsmodellering (BIM)”. Enligt artikel 76 ska passet bland annat innehålla prestanda- och överensstämmelsedeklarationen.

Förordningen ger också grund för en datakatalog som harmoniseras på unionsnivå och som enligt skäl 92 gör det möjligt att använda strukturerade definitioner i den fortsatta digitaliseringen av byggsektorn, särskilt när det gäller byggnadsinformationsmodellering, loggböcker för byggnader, digitala pass och register. Regeringen skrev i sitt uppdrag till Boverket i december 2024 att produktpassen ska vara kompatibla med BIM.

Passet blir inte obligatoriskt förrän kommissionen har antagit de delegerade akterna. Belgiska ekonomiministeriet anger att tillverkarna ska göra passet tillgängligt inom 18 månader från det att en delegerad akt trätt i kraft. Någon sådan akt fanns inte när vi kontrollerade. Ekodesignförordningen har gällt sedan 18 juli 2024.

Vem driver BIM-arbetet i Sverige?

Vilka är utmaningarna?

Den största utmaningen är att informationen finns men inte talar samma språk. Byggvarudeklarationen, EPD:n, säkerhetsdatabladet och BIM-objektet beskriver samma produkt i olika format och med olika identiteter. Tre problem återkommer i branschens rapporter och i de krav som nu kommer från EU.

• Ingen gemensam produktidentitet. Utan ett entydigt id, som SBUF-rapporten 2014 föreslog med GTIN, måste länken mellan objekt och deklaration göras för hand.
• Klassificering kommer sent. När objekten klassas först i sena skeden går det inte att räkna klimat eller koppla produktkrav tidigt.
• Generiskt blir aldrig specifikt. Många modeller lämnas över med projekterade, generiska objekt i stället för de produkter som byggts in.

Det digitala produktpasset och de harmoniserade datamallarna kan lösa en stor del av problemen, men först när de delegerade akterna finns och tillverkarna har börjat leverera data i det nya formatet. Fram till dess är loggboken och en konsekvent länkning det säkraste sättet att hålla ihop modellen och deklarationerna.

Visste du att

• BIM nämns i lagtextenArtikel 75 i CPR-2024 kräver att produktpasset för byggprodukter inte äventyrar interoperabiliteten med BIM.
• Idén är tolv år gammalSBUF-rapporten Framtidens BVD föreslog redan 2014 en datafil för byggmaterial i IFC eller XML.
• IFC är en ISO-standardIFC 4.3 publicerades som ISO 16739-1:2024 i mars 2024.
• CoClass byter förvaltareSvensk Byggtjänst lämnar förvaltningen av CoClass till en annan aktör från 1 juli 2027.