Vad är BASTA?

BASTA-systemet startade 2004 genom ett projekt med stöd från EU-kommissionens Life-fond och kriterierna var då en del av Kretsloppsrådets gemensamma handlingsprogram. Sedan 2007 drivs systemet av BASTAonline AB, som ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen. Ett examensarbete från Chalmers 2006 beskriver hur projektet startade hösten 2003 och drevs av NCC, Skanska, Peab, JM, Sveriges Byggindustrier och IVL.

BASTA beskriver sig som ett icke vinstdrivande bolag som sedan grundandet arbetat med att fasa ut farliga ämnen ur byggprodukter. Systemet har med tiden blivit en samlingsplats för öppen hållbarhetsinformation om kemiskt innehåll, klimateffektivitet, cirkularitet och förnybarhet.

Grundtanken skiljer BASTA från de andra bedömningssystemen. Ingen utomstående bedömer produkten innan den publiceras. Leverantören registrerar själv och garanterar att produkten uppfyller kriterierna. BASTA kontrollerar i efterhand genom revisioner.

Vad betyder ALFA, BETA och DEKLARERAD?

Utöver de tre huvudbetygen finns BETA till ALFA och DEKLARERAD till ALFA för härdande och torkande produkter, som kan nå ett högre betyg när de har härdat eller torkat. Betyget ELEKTRONIK gäller produkter med elektronikkomponenter som uppfyller RoHS-direktivet.

Namnbytet förvirrar fortfarande. Fram till 15 januari 2026 hette det högsta betyget BASTA, samma namn som systemet. BASTA motiverade bytet med att det skulle minska förvirringen mellan att en produkt är registrerad i BASTA-systemet och att betyget är BASTA. Äldre förfrågningsunderlag som kräver BASTA-nivå motsvarar i dag ALFA.

Vad skiljer ALFA från BETA?

Sexton kriterier gäller för både ALFA och BETA. ALFA har därtill ett antal kriterier som bara gäller det högsta betyget. Tabellen visar ett urval ur kriteriedokumentet version 36.2, som gäller från 15 januari 2026.

Två detaljer brukar överraska. PFAS stoppar ALFA men inte BETA. Ämnen på EU:s kandidatförteckning styr inte betyget i sig, men förteckningen används som en av listorna när hormonstörande ämnen bedöms. För kandidatförteckningen finns bara ett informationskrav: ett ämne över 0,1 viktprocent ska redovisas med namn, CAS-nummer och viktintervall.

Hormonstörande ämnen bedöms i en metod i tre steg som använder fyra listor: kandidatförteckningen, EU:s lista CoRAP, den danska listan från CEND och ChemSecs SIN-lista. Gränserna i övrigt är satta efter lagstiftningens gränser för klassificering, men till skillnad från CLP-förordningen gäller de även för varor och inte bara för kemiska produkter.

Hur registrerar en leverantör sina produkter?

1. Anslut företagetLeverantören ansluter sig till BASTA mot en avgift. Avgiften beror på antalet artiklar och har två nivåer: årsomsättning under respektive över 18 miljoner kronor.
2. Ta reda på hela innehålletBedömningen görs på 100 procent av produktens innehåll. Saknas uppgifter kan underleverantörer lämna garantier i en underleverantörsförsäkran.
3. Registrera varje artikelVarje variant registreras som en egen artikel. Finns en produkt i tre storlekar blir det tre artiklar.
4. Klara revisionenBASTA genomför årliga revisioner hos anslutna företag och kontrollerar ett urval av registrerade produkter. Avvikelser ska åtgärdas inom tre månader.
5. Håll registreringen aktuellÄndras sammansättning, klassificering eller kriterier ska registreringen uppdateras. BASTA rekommenderar en årlig genomgång.

BASTA publicerar inte produkternas innehåll. Uppgifterna stannar hos leverantören och det som syns i databasen är betyget och vilka krav produkten uppfyller. Arbetet kan göras internt eller av en konsult. Revisionerna utförs av Goodpoint, Sweco, Trossa och WSP. Skärpta kriterier aviseras minst sex månader i förväg.

Vilka andra områden finns i BASTA 2026?

Sedan version 36.1 är BASTA uppdelat i moduler. Hälso- och miljöfara är bara ett av flera frivilliga hållbarhetsområden och en produkt kan publiceras utan betyg om något annat område är ifyllt.

Artikelkorten visar också om produkten uppfyller krav hos externa kravställare, bland annat Miljöbyggnad, BREEAM-SE, Svanen, EU-taxonomin, Trafikverket, Upphandlingsmyndigheten och Svenska kraftnät. För Svenska kraftnät motsvarar klass 1 betyget ALFA och klass 2 betyget BETA. Sedan januari 2026 visas också samtliga fält från produktens eBVD.

Hur söker du i BASTA?

BASTA:s databas är öppen, gratis och tillgänglig för alla utan inloggning. Du kan söka på produktnamn, GTIN, artikelnummer och tillverkare och filtrera på varugrupper i BSAB och BK04, på betyg och på om produkten har en eBVD.

• API: kostnadsfritt men kräver ett signerat avtal. Som alternativ finns ett månatligt utdrag i Excel.
• Loggbok: projektverktyg för att registrera inbyggda produkter, med obegränsat antal användare och möjlighet att flytta ägarskapet. Loggboken kostar.
• BASTA Labs: en funktion under test för massökning. Du laddar upp en fil, till exempel en beställning eller en produktlista. Funktionen matchar sedan filen mot databasen.

Hur ställer du krav på BASTA i en upphandling?

BASTA används ofta som kravnivå i förfrågningsunderlag. Kravet blir tydligast när det anger betyget, hur avvikelser hanteras och hur produkterna ska dokumenteras.

• Ange betyget: skriv ALFA eller BETA. Ett äldre krav på BASTA-nivå bör skrivas om till ALFA för att undvika förvirring efter namnbytet 2026.
• Bestäm hur DEKLARERAD hanteras: produkter med DEKLARERAD har känt innehåll men klarar inte BETA och kräver därför ett beslut om avvikelse.
• Kräv loggbok: låt entreprenören registrera inbyggda produkter i en loggbok, så att det går att visa vad som har byggts in.
• Tänk på PFAS: vill du utesluta PFAS räcker inte BETA, eftersom PFAS-kriteriet bara gäller för ALFA.

Kravställare som Svenska kraftnät har kopplat sina egna klasser till BASTA, där klass 1 motsvarar ALFA och klass 2 motsvarar BETA. Artikelkorten i BASTA visar vilka sådana krav en produkt uppfyller, vilket gör det lätt för entreprenören att kontrollera produkten innan den beställs.

Hur skiljer sig BASTA från Byggvarubedömningen och SundaHus?

Den största skillnaden är egendeklarationen. I BASTA tar leverantören ansvaret och garanterar att kriterierna uppfylls, medan Byggvarubedömningen och SundaHus själva bedömer leverantörens underlag. Alla tre bygger på CLP-förordningen och PRIO, men betygen går inte att översätta rakt mellan systemen.

Visste du att

• Kandidatförteckningen styr inte betygetÄmnen på EU:s kandidatförteckning ska bara redovisas. De påverkar inte om produkten får ALFA eller BETA.
• PFAS stoppar bara ALFAPFAS över 0,1 procent hindrar ALFA men inte BETA.
• BASTA hette något annat förutDet högsta betyget hette BASTA fram till 15 januari 2026 och heter nu ALFA.
• Innehållet förblir hemligtLeverantören registrerar inga innehållsuppgifter i BASTA, bara att kriterierna uppfylls.